Grattis pappa!!!

Idag fyller pappa år - grattis på din dag Daddy'o :o)


Bild från i måndags när vi hämtade lillebror på landvetter

4/4 rastade och duktiga :o)

Idag har jag lyckats aktivera ALLA mina hästar för en gångs skull, dessutom har jag umgåtts massor med Albin PLUS renoverat i Albins rum... och då har vi ändå tappat en timme?! Hur detta gått till är ett mysterium men jag är supernöjd! Ella drog nitlotten och fick gå ut och jobba i värsta snöblåsten. Räknade med att primadonnan skulle sura och vara tvär men inte då, istället jobbade hon på glad och positiv och kändes riktigt fin. Hon har ju känts toppen sista tiden, känns som att vi kommit över en tröskel vad det gäller hennes humör och inställning vilket är helt fantastiskt! Hon har accepterat att jobba i ramen och verkar dessutom tycka det är gött. Jag kämpar verkligen med att vara konsekvent och stark i min ridning och jag TROR faktiskt det börjar ordna upp sig... Men det är väl det ridningen handlar om?! Att jobba vidare med sina svagheter ;o)

Mels var duktig idag igen, hade en kompis här idag som provred Mels för att ev hjälpa mig ett par dagar i veckan. Det verkade som att T tyckte om henne och kommer nog hjälpa mig lite. Ska bli underbart med lite avlastning nu nrä det är såpass mycket på gång även om det känns lite tråkigt såklart. Helst hade jag velat rida alla hästarna själv! Men nu måste jag börja med Fille och Jack också sådå kan det vara skönt.. Jaja, vi får se. Var iaf jättekul att se Mels riden, har ju aldrig gjort det och hon ser kanonfin ut, kommer bli så kul med hennes utveckling! Tror hon kommer bli en toppenrolig häst :o). Fick ingen bra bild men här är den en som inte var halva hästen på iaf ;o), hoppas T står ut med att vara med på bild?! :o)


Pojkarna har övat med träns igen och har även lösgalopperat i paddocken äntligen! Nu är det ju dags att börja jobba med killarna, idag var det mest lek och bus men man måste börja någonstans ;o). Blir ju så när jag släpper dom samtidigt och inte en och en, dom tycker det är suuuperkul och bara busar med varandra... Helt vilda är dom hihihi... Fick iaf en hyfsad uppställningsbild på Fille och kunde konstatera att han börjar se lite småkul ut i kroppen. Ser ut som att han börjat växa bak igen och med dryga månaden kvar till 2-års dagen ser han rätt skojsig ut ;o). Söthästen!

 

Albin "Einstein" Ljungqvist

Sötaste ungen i världen hittade mammas glasögon och så är charmig ser man ut då...

Tillbaka i sadeln

Då har jag äntligen blivit tillräckligt kry för att kravla tillbaka upp i sadeln, har inte ridit på en vecka!! Började med Trollet och var nog lite inställd på att hon skulle vara lätt i både fram och bak pga den lilla vilan men tji fick jag. Hon var ur fin som helst!! Jobbade på bra i traven, vilade till och med på steget medan hon sökte kontakt med handen. Jättehärlig känsla. I galoppen bjöd hon på bra framåt och jag hade inga som helst problem att hålla igång henne genom kortsidorna (blir lätt avbrott annars). Fortfarande har hon svårare att komma upp i höger galopp men det är ju knappast vare sig unikt eller ovanligt för ung donna ;o). Hade bett Gustaf hålla lite koll på oss då jag red ensam i paddocken på kvällen och när jag kom in sa han att han först trodde jag hade bytt häst och tagit Ella för hon hade gått så fint och han kände inte igen henne i galoppen - "sen när fick hon så bra galopp undrade han, var ju jättefint i uppförsbacke"... Hihi, var ju skönt att min känsla att hon känts fin även var det som uppfattades av "publiken" och väldigt skönt att hon börjar växa in i den hästen som jag en gång inbillade mig att jag köpte ;o)

Ella var också jättefin. Jobbade med (min stora favoritsysselsättning) nämligen övergångar och tempoväxlingar. Vårt stora problem är att Ella faller alltid isär i övergångarna; nedåt blir hon lång och abrupt medan hon i växlingarna uppåt slår sig fri och blir lång genom det. Mitt stora problem är att jag faller fram, blir stark i handen och sitter inte på hennes bakben... så vi har ju lite att jobba med ;o). Men vi kämpar på och vi lyckades till slut förbättra oss båda och ips vips blir allt så mycket enklare! Tempoväxlingarna är alltid bra, i och med att hon inte är så pigg på att ta mina skänklar över vi upp tajmingen med växlingarna och helheten blir så mycket bättre. Känns bra och jag börjar faktiskt bli mer fokuserad när jag rider och har oftast en plan med varje ridpass - äntligen!! ;o)

Så det går framåt ändå, trots en veckas vila. Är så skönt nu när paddocken är användbar igen och kvällarna blir ljusare för var dag som går... Hoppas på att hästarna får hålla sig friska och vi får en ridmässigt bra vår :o)

Tjolahopp!

Vårens planering

Sitter och försöker planera in en vettig tävlingssäsong och jag får bara inte till det!!! Jag tycks inte få till ett startdatum och det är lite irriterande. Är ju roliga saker som gör att jag inte kommer iväg så ska ju egentligen inte gnälla men kanske bara liiiite här och nu?! 17 april hade varit en perfekt tävling på Alingsås men det är dagen efter ett bröllop i Borås så då misstänker jag att man inte är så pigg och rask?! ;o) Så nu lutar det åt debut 1 maj istället. Känns långt bort men det går ju fort... LB:1 och LA:1 känns ju också lite trist, vill inte fastna i LB-träsket men vi har ju inte kommit längre än så, hade gärna ridit lite mer "fräcka" klasser men, men... Får jobba järnet mot LA:3-4 framåt sommaren istället... Finns ju inte så mycket annat för oss, MsvC känns lite väl långt bort även om det i princip är LA:5-6 i förklädnad, märkligt att det blir "så mycket värre" bara för att man ändrar vilken bokstav det börjar på?! ;o). Förhoppningsvis ska vi ju kunna rida det i höst såklart men det känns stooort fortfarande och jag vill nog känna att vi är stabila i låga LA innan vi går ut i MsvC...

SÅ, färdiggnällt! Planen är att inte bry mig att jag inte kommer ut på tävling utan lägga min plan SOM OM jag skulle ut. Målsättningen blir då att rida på 65% i LA:3-4 och vara startklar för MsvC innan årets säsong är slut. Basta!

Coola killen

Denna morgonen har vi haft en smärre katastrof hemma. Albin hittade inte sin favoritbil!!!! Ni förstår ju dramatiken, var tvungen att leta tills jag äntligen hittade den bronsfärgade Datsun som ligger varmast om hjärtat och då slutade äntligen tårarna rinna på den förtvivlade lilla pojken... Söta unge... ;o)

Mindre söt är han just nu, klockan är över 12 och han är tok-trött men vägrar sova. Dessutom har han inte så mycket energi kvar då han dessutom knappt ätit något på hela dagen och vägrar äta lunch... Så vad gör man när barnet vägrar äta och vägrar sova?? Funderar på att gå ut en stund och hoppas på att den friska luften tar sist envetenheten ur honom så han får sova?!


Coola killen kollar barnprogram...

Nu är det dags!

Jag VEEEEET att jag har sagt det förr, men nu ÄR det dags på riktigt att komma igång med träning. Ska bara bli frisk från förkylningen och sen...!!! Gjorde misstaget att ställa mig på vågen häromdagen och det var ju ingen kul insikt. Vi har ju fått träningsbidrag från jobbet igen så jag tänkte köpa mig ett träningskort på friskis är i Ytterby och köra core och pump, kan jag sedan varva det med att ge mig ut och springa åtminstone 1 gång i veckan vore det kalas. Har ju känt i ridningen att det där läget när fysiken hindrar oss att komma vidare, obeskrivligt frustrerande! Om jag rycker upp mig nu kanske jag hinner komma någorlunda i form till tävlingsdebuten i maj?!

- "Bil"

Det finns så mycket jag egentligen vill berätta om Albin och hans utveckling men samtidigt vill jag inte "hänga ut" honom för mycket, en vacker dag kanske han inte uppskattar det så mycket och jag måste ju tänka lite på hans intigritet :o). Men vad jag kan säga är iaf att han har börjat prata massor, ord bubblar ur honom och även om man inte förstår allt han säger så hänger man trots allt med på det mesta och man ser så tydligt på Albin hur mallig han blir och hu KUL han tycker det är att göra sig förstådd :o). Är så roligt när han lär sig sätta in ord i sitt sammanhang och det tydligaste exemplet på det är väl -"NEJ" eller -"JA". Man kan ställa frågor till honom, han tänker över och sedan kommer hans svar... Gullunge!

Vad som också är otroligt fascinerande är exakt hur biltokig en kille på 1 år och 8 månader kan vara, dom är banne mig med överallt!! Han har dessutom gått från att bara säga "bil" till att säga - volvo, lastbil, ambulans, polisbil, brandbil och buss...


Middagslur, självklart är lilla bilen med... ;o)


-"Bil"...

Surprise... NOT!

Föga förvånande har jag åkt på Albins förkylning... Surprise!! Fattar inte hur många dagisbaciller man ska behöva drabbas av, hinner ju knappt bli frisk från den ena innan nästa invaderar. Är vansinnigt tröttsamt faktiskt. Igår var jag så kass att jag orkade inte röra på någon av hästarna, nu har visserligen Trollet tappat en sko så det är ju lite tur i oturen - men ändå. Ella skulle åkt på årets första tävling men fick totalvila istället, kan tänka mig att damen var mer än nöjd med den utvecklingen om hon vetat alternativen ;o). Ikväll misstänker jag att det inte blir mer avancerat heller får se om jag orkar gå ut och longera Ella så hon inte blir stående helt 2 dagar i rad, vore riktigt surt nu när vi kommit igång så bra! Jaja vi får se hur jag mår, annars kanske jag kan fjäska med Gustaf så kanske han kan lina henne i värsta fall...

Är extra surt att åka på detta nu när jag är inne i värsta fixartagen, nu blir ju Albins rum lidande IGEN! Orkar ju såklart inte göra något där nu :o(. Känns som alltid när jag kommit igång bra i renoveringen att man kommer till lite motstånd och uppförsbacke, undrar just varför det är så?! Men å andra sidan är det väl alltid mer eller mindre så i allt man företar sig, är väl sällan det bara löper på utan några vägbulor?! Inget att hänga läpp för, det är bara att kurera sig och komma igen! En fördel är att jag nu fått Gustaf att acceptera mina ideér med rummet, jag vill ju flytta en dörr från en vägg till en annan vilket gör det hela lite mer omständigt och inte längre det "enkla" fixa väggar och golv... Men det kommer bli kanonbra! Rummet kommer bli större, mer lättmöblerat och KANONFINT!!! Är ju så mycket roligare när Gustaf faktiskt är med på noterna INNAN vi gör det, annars brukar han alltid bli övertygad när han ser slutresultatet ;o). I och med att jag fått igenom detta behöver jag dock göra liiite mer grundjobb på en vägg till så jag är inte klar för att börja sätta upp cover-tapeten ännu ändå men å andra sidan kommer jag få det EXAKT som jag vill istället för den enklare plan B ;o)

Jaja, får drömma om det ett par dagar till helt enkelt - och hoppas att inspirationen inte försvinner...!!! ;o)

Perspektiv!

Här sitter jag och är hängig för att jag är vrålförkyld och därför inte kunde åka iväg till GFRK och göra första starten för året... Sitter framför datorn - besviken, sur och snörvlandes när jag ser ett inlägg en kompis gjort på facebook, en nära vän till hennes familj hade gått bort i en bilolycka igår, 20 år ung... Det ger en verkligen perspektiv... Mina tankar går till Johan Edvardssons nära och kära - INGEN ska behöva uppleva en sådan mardröm...

Les Horsies

Ridning är en fascinerande sport, jag misstänker att få sporter täcker det spann i känslor som finns inom hästeriet?! Att slitas mellan hopp och förtvivlan tillhör vardagen, att överväga att börja sticka som hobby har hänt mer än en gång men tack och lov är det lika vanligt med dagar när hästen är värd miljoner... Allt vi gör för dessa fyrfota vänner är imponerande, vi sliter, kångar och bär i ur och skur, snö som sol, dag ut och dag in - visst gnäller vi emellanåt men det är väl bara ett tecken på att vi är mänskliga?! ;o)

Som ni säkert redan listat ut har det varit en intressant vecka hästmässigt... ;o) Trollet har varit kanonduktig, vi har galopperat både ute och i paddocken, hon har börjat förstå med att bjuda in i handen, volterna börjar ta sig och det går framåt rent allmänt, som kontrast till detta har hon stegrat när vi mötte först ca 15 får och sedan stegrade hon igen när hon såg en skimmel ett par hundra meter bort och sedan lyckades hon banne mig resa sig en tredje gång när vi ska möta skimmeln för att därefter kasta sig handlöst ut på åkern bredvid... Var tydligen en galet farlig skimmel?! Jag tycker verkligen inte om när dom ska ställa sig!! Nu hoppas jag att detta bara var en tillfällighet på grund av vårystra hästar, solsken och liiite för mycket att ta in för en liten Melrose...? Sedan dess har vi iaf upprättat oss i paddocken, fick till och med galopperat i paddocke och det gick helt okey. Är ju lite svårt att galoppera i paddocken de här första gångerna, blir ju lite trångt och obalanserat men man kan ju inte begära så mycket ännu :o). Känns väldigt, väldigt skönt att vara på gång ordentligt, nu har hon gått 4 dagar i veckan i hela 4 veckor och man ser redan hur hon ändrat sig i kroppen. Hihihi....

Ella har varit sådär spännande som bara hon kan. Tränade i onsdags och hon kändes rätt fin till en början, jobbade fint i traven och sedan pausade vi med skritt på långa tyglar - därefter var Ella heeeelt borta! Istället hade det kommit en look-alike till henne som var trock och helt bedrövlig i galoppen!!! BBLÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ!!! Efter en stunds dividerande om vem som bestämmer kom vi till slut överens om vem som bestämde och det var INTE fyrfotingen och därefter blev lektionen mycket trevligare igen, Ella kom tillbaka och gick som tåget!! Hon var som förbytt och fullkomligt dansade fram, löve, löve, löve!!!! Så där har vi det igen - upp som en sol, ner som en pannkaka och upp som en sol igen.... :o)

Pojkarna mår fin-fint, Fille är galet fin just nu och Jack växer så det knakar! Svarta Hingsten har vuxit hela 6 cm på ett halvår och mäter nu hela 123 ståtliga centimtrar över havet :o)

Sjuk

Idag är jag hemma och vabbar med Albin, lillplutten har blivit SUUUPERkrasslig :o(. Han har precis sovit middag och i sann "förena-nytta-med-nöje" tog jag tillfället i akt och rev ut golvet i hans rum plus spacklade det som var kvar! Grymt nöjd! Lagom till jag var klar vaknade prinsen igen sa tajmingen var perfekt... Hehe...


Tadaa!! :o)

Nya tider

Det känns väldigt tråkigt att skriva om och om igen att jag har så dåligt med tid så nu tänker jag sluta med det. Har ju trots allt en liten trogen skara läsare och ni är nog medvetena om min optimistiska vardagslogistik så det finns ingen anledning att tjata om den gång på gång. Nu har jag beslutat att det helt enkelt får bli inlägg här på bloggen när det passar istället. Kommer inte kunna skriva varje dag men ska försöka skriva så ofta jag kan och hoppas ni inte ger upp hoppet om mig?! Har trots allt kommit till den insikten att det GÅR INTE hinna allt, man får sänka ribban på ambitionsnivån ibland och acceptera det nya läget istället. Känns rätt bra ändå :o)

I ett led i den tanken skulle jag nu vilja blir tidseffektiv och smart och kombinera nytta med nöje! Vad tror ni om en sådan här i födelsedagspresent så man kan motionera samtidigt som man tittar på ex Greys (som för övrig ÄNTLIGEN är tillbaka *yeay*)?!

Hjärtat :o)

Det absolut bästa jag gjort i hela mitt liv är Albin. Denna ljuvliga lilla varelse är solen i mitt liv och det finns inga ord som gör rättvisa för vad jag känner för honom... Att få vara delaktig i hans utveckling är helt fantastiskt och han lär sig nya saker varje dag (tänk om man själv hade haft en sådan utvecklingskurva). Just nu är det väldigt stort med ORD, även om han inte kan uttala orden korrekt ännu så har han utökat sin vokabulär med flera hundra procent bara sista månaden. Idag var min mormor här och Albin lärde sig snabbt att hon var "gammamomo" (även om mormor inte tyckte det var så noga med just GAMMELmormor *s)... Hihi...

Imorse stod han dessutom redo att gå till dagis men pappa var sen, Albin blev otålig och stod och ropade på Gustaf flera ggr tills Gustaf kom och då sa Albin (lätt irriterad) -"pappa, jacka!!" När Albin befaller är det bara att agera... ;o)

Puss-barnet :o)


Albin på mässan under skandinavium - grimskaften var tydligen roliga ;o)

FRUSTRATION!!!!!

Det finns inte ord att beskriva den otroliga frustration jag känner just nu över att min lillebror inte vill komma hem tidigare från Japan… Han menar på att "om japanerna inte oroar sig, varör ska han?!" Jo älskade lillebror - för att du har ett val!! Det är japanernas hem och liv, var ska dom ta vägen? Det är inte så att dom kan ta sitt pick och pack och dra, men det kan du!!! Du bor inte där så varför envisas med att stanna på ett ställe där man riskerar utsätta sig för radioaktiv strålning i onödan? Särskilt som man ändå planerar åka hem inom 2 veckor… Alla offentliga instanser råder att man reser hem från Japan, men varför ska du oroa dig?? 2 reaktorer på ett kärnkraft verk har sprängts och evakuerats - men varför ska du oroa dig?!


Utdrag från Wikipedia:
Tjernobylolyckan


eller Tjernobylkatastrofen, var en allvarlig reaktorolycka i
kärnkraftverket i Tjernobyl norr om Kiev i Ukraina (dåvarande Sovjetunionen). Olyckan inträffade natten till den 26 april 1986 klockan 01.23.45 (lokal tid) när reaktor fyra i utkanten av staden Pripjat förstördes genom en explosion och ett moln med radioaktiva partiklar spreds med vindarna över stora delar av Europa.


Orsaken till olyckan var en kombination av dels reaktortypens konstruktion, dels operatörsfel. Operatörerna stängde av flera säkerhetssystem i strid med gällande regler för att kunna genomföra vissa test.


Till att börja med gavs ingen information om att en allvarlig olycka skett. Anställda vid Forsmark, 110 mil från Tjernobyl, upptäckte förhöjd radioaktivitet måndag morgon den 28 april. Ytterligare mätningar gjordes och det kunde konstateras att radioaktiviteten inte kom från det svenska kärnkraftverket. Detta gav en första indikation om att något hade hänt i Ukraina. Även satellitbilder visade vad som hade hänt. Motsvarande upptäckt i Finland, känslig utrustning visade radioaktivt utslag på en person som kom in till sin arbetsplats, hade inte ännu getts ut, då man bedömde att det var frågan om ett mätarfel. Enligt Russia Today försökte Sovjetunionen först hemlighålla för omvärlden att olyckan hade inträffat.


Det tog lång tid innan man ens på plats insåg hur allvarlig situationen var. Man antog att själva reaktorn var hel. Skalan på mätarna som fanns tillgängliga räckte inte för att visa nivån på strålningen, varför den missbedömdes. Av de som deltog i arbetet med att kyla ner reaktorn, släcka elden och stoppa de radioaktiva utsläppen de första dagarna insjuknade 134 i strålsjuka. Uppskattningarna om total dödlighet på grund av olyckan varierar mellan kring tusen och kring en miljon.


I november 1986 göts hela reaktor 4 in med 250 000 ton betong i ett slags sarkofag för att hindra ytterligare spridning av radioaktivitet. Det har senare framkommit uppgifter att betongen håller på att spricka. En ny sarkofag skall byggas, bland annat med hjälp av pengar från EU. Tillträde är förbjudet för allmänheten till ett område kring reaktorn med en radie på 30 km. Forskare med särskilda tillstånd tillåts vistas i området , men det görs även turistutflykter.

Lillebror i Japan!!

Nu fick jag dåligt samvete, här sitter jag och svullar färgglada cupcakes när det varit en riktig ödedag i Japan :o(. En dag som denna kan man inte låta bli att skänka en tanke till de som drabbats av den stora katastrofen. Vi hade ett par jobbiga timmar i vår familj i morse innan vi hade fått tag på Lillebror och fått höra att han var utom fara. Nu var vi rätt säkra på att han var ok i Kyoto där han bor och till slut fick vi det äntligen det bekräftat. Det är såpass långt ifrån epicentrum, Kyoto är dryga 50 mil sydväst om Tokyo och jordbävningen var dryga 25 mil nordost men trots detta kände Daniel faktiskt stora skalvet!! Helt galet med sådana sträckor mellan men det hade gungat även där han var... Nu hoppas vi att dom klarar sig ifrån ännu fler efterskalv och tsunamis, det är helt fasansfullt det som hänt redan... Man kan inte riktigt greppa det oavsett hur många bilder och filmer man ser från förödelsen, vad är det som händer i världen egentligen?!?!


Bild från GP

Ett kärt återseende!

Idag fick jag ett kärt återseende med min älskade paddock!! Den är visserligen inte helt tinad, övre volten är fortfarande under inlandsisen, mellanvolten är bra och nedersta volten kommer man åt via ett par smala gångar på ett par ställen men vem bryr sig om det - den GÅR ju att rida i!!! :o) Blev ju dock lite spännande när jag skulle rida Mels, hon är ju inte så stark att hon orkar ligga på en knapp 20-meters volt men hon kämpade på jätteduktigt. Var galet svårt i högervarvet men där kan hon ju å andra sidan knappt bli longerad utan att krångla lite... Vi vet ju vad vi har att öva på under våren ;o).

Ella fick en lite kort uteritt och ett litet pass i paddocken också, mest bara för att det gick ;o). Fick iaf ridit igenom sidorna på henne och det kändes bra, travade lite, galoppade lite. Blev fin rätt snabbt och det känns som att vi är på gång nu! Äntligen!

Så nu sitter jag och gottar mig i soffan och njuter av de supersmarriga cupcakes:en jag bakade förut, galet goda och rätt fina om man får lov att säga det själv - var första gången jag gjorde sådana så jag är mer än nöjd. Albin tyckte det var jättekul att vara med och baka för han fick ta slickepotten efteråt ;o)

Bästaste Ella

Det är fascinerande hur saker och ting bara vänder ibland. Igår var jag TOTALT opeppad att åka iväg med Ella och träna, dels för att jag var seg och hade ont i huvudet och dels för det bedrövliga vädret... Men sedan hände något, som från ingenstans slutade det att regna snöblandat och solen tittade fram vilket gav mig en gnutta energi tillbaka och jag fick lastat och åkt iväg (fortfarande rätt seg i skallen dock).

Till en början kändes Ella helt okey i vänstervarvet och blä i höger. Hon tränger något så infernaliskt mot höger och egentligen fattar jag inte varför just höger - det är ju MIN starka sida?!?!? Jaja, det är så det är, hon är väl helt enkelt ÄNNU starkare... Kom iaf igenom det riktigt bra efter en stund och hon blev kanonfin. När jag får ordning på henne i höger blir hon ju finare där än i vänster och när jag väl kommit igenom är det inte minsta tillstymmelse till att tränga och knö... Märkliga djur, när ska man bli klok på det där undrar jag?Nåväl, forfarande är det basridningen jag måste jobba med, vill få henne stadigare totalt sett och vill inte att det ska ta 20-30 min av träningen att komma igenom så man kan börja finlira. Just nu är det maximal fokus på galoppen och hon börjar bli såpass bra i rättvända att vi ska lägga mer krut på förvända samt att hon ska bli mer reglerbar (inte bara ha en galoppväxel)... Målet för året är ju byten och då måste vi få ordning på detta först!

Torsdagen var egentligen tänkt att skritta ut med Ella och rida Mels i ridhuset men så bidde det icke! Var helt bedrövligt väder så det blev helt enkelt vila för båda damerna, ingen katastrof egentligen men jag brukar alltid planera in vilodagen på fredagarna så vi kan ha fredagsmys inne. Nu får jag försöka trolla till något med båda damerna imorgon och samtidigt inte bli för sen för att umgås med familjen... Detta vardagspussel... ;o)

Kvalitétsmorgon!

Sitter och tar en långfrukost innan det är dags att dra iväg på sista dagen av min kurs jag gått på denna veckan. Det är helt tyst hemma då Gustaf och Albin åkt till dagis och jag kan nästan inte minnas när det var helt tyst här hemma senast... (förutom nattetid vill säga). Rätt skönt faktiskt!

Började morgonen med migrän igen (är rätt tröttsamt faktiskt) men det var bara att stoppa i sig en tablett och gå ut och köra morgonstall, lyckades med bedriften att på 1,5 timma inte bara göra den vanliga morgonrutinen med fodra, täcka och släppa ut utan hann till och med köra hela dagens stallbestyr med mockning och foderpackning för alla hästarna! Måste vara rekord?! Så nu är stallet fixat och det enda som ska göras efter jobbet idag är att åka och träna med Ella... Förträffligt!! Trollet har vilodag efter att ha varit kanonduktig ute i snålblåsten igår, duktiga lilla hästen börjar förstå vad det handlar om nu och tycker det är jättekul att vara ute. Vi fick travat en hel del dessutom och nu känns det så pass coolt med henne att galoppen inte är långt borta ;o) KUL!!!

Nej, ser på klockan att det är dags att sätta lite fart så jag inte kommer sent. Inköps juridik var faktiskt mer intressant än jag trodde och kursledaren är riktigt bra på att både berätta och bibehålla intresset. All heder åt honom!

Slapparsöndag

Idag har jag varit en riktig latis! Började med sovmorgon och sedan har det rullat på, vet inte hur många ggr jag fikat och slappat i soffan med familjen - och nu sitter jag här igen ;o). Albin sover och Gustaf är ute och leker med sina bilar, jag har just klämt i mig en halv sats med chokladbollsdeg.. Hehe, hög nivå med andra ord ;o)

Är iaf grymt nöjd med tjejerna idag, var ute på busritt med Ella och galopperade ur massa sprall. Den lilla skatan tog tillfället i akt och stack med mig för första gången någonsin! Bus-Fia, men å andra sidan klandrar jag inte henne, det var verkligen alldeles underbart ute i vårvädret och att hon skulle ha vårkänslor visste jag redan innan ;o) Men hejhå vad det gick!!

Mels fick gå bort till ridhuset och var kanonduktig. Var en häst där när vi kom men den gick rätt snart så hon blev lämnad själv och blev lite gnäggig men uppförde sig ändå över förväntan. Jag satt upp och travade runt en stund och från att till en början vara lite tjafsig till att söka bettet och bjuda på framåt var ju såklart en utveckling matte var nöjd med. Ska bli så roligt att se hur hon fortsätter att utvecklas framöver :o)

Har dock inte orkat ta tag i Albins rum idag och jag misstänker att det inte blir något vettigt gjort där i veckan heller tyvärr. Får lägga se om jag kan få till det ordentligt till helgen istället, är iaf på gång och det känns bra :o), Sjögrästapeterna är nere och uppsamlade, fönstret är målat så nu står bredspackling på agendan...


Renovering av Albins rum pågår ;o)

Jag kunde inte låta bli....

... ni förstår ju!!! Hur gulligt som helst för den ömma modern.... ;o)

På hästfronten massor nytt!

Jösses vad slapp jag varit med att uppdatera bloggen! Har varit fullt ös hemma hela veckan så jag har inte fått tummen ur. Har gjort några tappra försök ett par gånger men inte riktigt kommit igång och struntat i det istället... Ooops! Så nu blir det en catch up som heter duga ;o)

Ella har gått riktigt bra de sista veckorna. Under Skandinaviumtiden stod hon ju hos min tränare och jag lyckades få till 5 pass i ridhuset på dom 8 dagarna hon bodde där och det kan man ju inte klaga på. Det känns som att vi har kommit till nästa plan nu och det är kanonkul. Galoppen blir starkare och starkare och jag kan jobba henne betydligt mer än innan, traven likaså. Har fortfarande en del tjafs med huruvida man ska ha bogarna där matte vill att dom ska vara osv men det hör väl till ;o). Har fortfarande en bit kvar innan vi är tävlingsklara dock. I fredags blev hon vaccinerad så vi har haft ett par lugna dagar men nu börjar paddocken skymta fram så SNART kanske vi kommer igång ännu mer?! Är ju onekligen lite jobbigt att åka med trailer varje gång man vill rida...  

Om Ella växlat upp så är det ingenting mot vad Trollet har gjort! Christine hjälpte ju mig  att hålla igång henne under GHS och nu går hon 3-4 dagar i veckan. I tisdags var vi i ridhuset på Vena och red för första gången och jag tyckte hon var jätteduktig. Såklart lite sådär med bjudningen stundtals och lite småtjafsig med bettet men jag hade inte förväntat mig något annat heller. I onsdags var C och tömkörde henne och då hade hon varit lite tramsig emellanåt, hade rest sig 2 ggr och gick omkull andra gången. Tack och lov hade det gått bra, hon hade bara skrapat sig på 2 ställen på ena bakbenet med broddarna men det är ju sånt som händer. Blev inget konstigt av det iaf och i fredags red vi ut med M&M. Har bytt bett på henne till ett lite smalare med D-ringar och det gjorde stor skillnad med tjafsandet (misstänker att förra bettet var för tjockt då hon är rätt liten i munnen). Dock märker man att när hon börjar bli trött börjar hon trixa med bettet, bra grej att ha med sig så man inte rider för mycket :o). Hon har även fattat att det är mindre jobbigt att skritta ordentligt och slutat nästan helt med att takta och det är jätteskönt, är vansinnigt obekvämt att rida när dom taktar... En sak jag hunnit med i helgen är att frisera lilla Trollet, nu ser hon inte längre ut som en trollunge utan under all den tjocka, långa manen fanns en visuellt riktigt trevlig ridhäst - halleluja!! :o)

Fille och Jack har börjat tagga till lite, igår fick jag gå ut och hingstanpassa hagen ytterligare. Nu har vi 5 trådar ochj det är nog 1,50 högt - det borde lugna ner de överbrunstiga damerna lite?! Fille har väl egentligen inte fattat helt men har nog börjat ana att han ska vara intresserad för han har sträckt sig över staketet och mumsat på brunst-Fiornas täcken... Inte jättepoppis om du frågar matte! Så nu håller jag på och sonderar terrängen ang kastrering, målet är att få det fixat så fort som möjligt även om det är sådär kul med tanke på att Jack fortfarande bara har en kula nere. Tanken på buköppning ger mig kalla kårar men jag hoppas verkligen att allt kommer gå bra! Det är så dags att börja träna lite med dom och så snart paddocken är användbar kör vi igång på riktigt. Fille har i brist på annat fått öva på att stå uppställd i stallgången (avancerat så det förslår *s). Mätte förresten Fille häromdagen och han mäter nu 1,64 och har därmed passerat Ella och knapar in på Mels. Ska bli jättekul att se var han landar! Tänkte mäta svarta hingsten också och se hur han vuxit över vintern, det känns som att även han har blivit lite högre, tyvärr blir man extra hemmablind på honom för han är liten och söt ;o)

Nej, dags att sluta. Idag är det uteritt med Ella och M&M i det fina vädret som står på agendan. Superbrunstig Ella och vårkänslor bäddar för en vääääldigt intressant uteritt... Håll tummarna att jag inte flyger!


Fille och Jack myser i fina vädret!

Last day...

Att komma tillbaka på måndagen efter tävlingarna är tungt, man har 10 slitiga dagar i ryggen och idag känner man det på riktigt. Av någon märklig anledning går luften fullkomligt ur en i samma ögonblick som sista hästen lämnat bygget och man känner sig trött, seg och tom... Man vet att det är sista dagen med ett helt underbart gäng och efter att ha jobbat så intensivt tillsammans är det nära nog otänkbart. Måndagen innebär att man plockar ner allt och återställer Skandinavium som det såg ut innan, dvs inga bevis att hästar varit där ;o). Vi packar ihop stallkontoret och äter en sista måltid tillsammans och sedan är det dags att säga hej då... Många kramar, tårar och minnen delas innan var och en går till sitt, ur bubblan till verkligheten...

Det är med blandade känslor jag vinkar av årets tävling. För mig var det ju sista året i stallet, något som känns helt rätt men samtidigt trist såklart. Var sak har sin tid och att arbeta så intensivt i 11 dagar funkar inte för mig med barn & familj, hästar och gården. Så mycket som jag stressat under denna perioden har jag nog aldrig stressat förr i hela mitt liv och det har självklart varit jobbigt. Det har varit oerhört frustrerande att inte kunna lägga lika mycket tid som man vill samtidigt som det var sagt redan innan att det var tvunget att ha det så om jag ens skulle kunna vara med alls... Att sedan inte ha kunnat finnas där fullt ut för Albin har varit fruktansvärt! Det är han som är prio 1 nu, det har ju varit tydligt och pga det har jag känt mig som en bedrövlig mamma under denna perioden...  Det har samtidigt varit helt galet roligt och man får se så mycket, att få vara delaktig i något sådant här är en häftig upplevelse, jag har lärt känna massa underbara människor och jag är glad och tacksam att ha varit delaktig. Minnerna och vänskapen tar jag med mig...

Tack för mig stallgänget, efter 4 kanonroliga tävlingar stiger jag av tåget...
Massa kramar (A-fil för själen *s)

//Jennie
       
         Foto: Stina Lindgren

Sista tävlingsdagen...

Söndag... Sista tävlingsdagen och 10:e arbetsdagen för stallgänget... Bitterljuv känsla för lika roligt som det är här, lika urblåst och trött är man vid det här laget. Men innan det är över har vi FULLT ÖS här. Förmiddagen inleds med att YR rider sin final - Grattis Amanda Landeblad!! Därefter måste vi med blåslampa jaga ut alla YR innan kl 13 för att stänga det stallet och ha lastgångarna tomma inför lemmeltåget som drar igång när i princip alla hopphästarna lämnar. Det brukar alltid vara svårt att få iväg YR då dom såklart vill stanna och se finalen men logistiken på tävlingsplatsen håller inte med dom kvar också tyvärr. I vanlig ordning är dom flesta superduktiga och respekterar detta medan vi har en 3-4 som vi verkligen får leta efter och jaga ut. Är trist att det alltid är samma personer... Så årets deadline med 13:00 PIP blev i år 14:46 (när vi fick ut sista) och därefter var det bara att springa vidare till dom internationella hästarna och fortsätta... utan paus eller mat... Vi körde på ett tag och när det börjar närma sig andra halvan på världscupen blir det alldeles stilla (det är när alla besvikna åkt kan man säga) och vi får en välbehövlig paus och brukar oftast hinna se omhoppningen på vår TV på stallkontoret.
 
Årets söndagsklass vanns av duktiga Angelica Augustsson och jag har nog aldrig upplevt en häftigare stämning under mina år i Skandinavium! Herreguuuud vilket tryck det var under prisutdelningen!! Vi var så fräcka att vi faktiskt låste stallkontoret och gick ut och tittade på prisutdelningen i år då det för oss var så galet stort med en 23-årig hemmaryttare som går och vinner sin allra första världscup! Jag får ståpäls bara jag tänker på det :o)

 


En lycklig Angelica på ärevarvet!

Efter prisutdelningen smäller det till för nu ska ALLA åka hem! Vi har lastgångarna mellan 17-19 och vill då hinna få iväg så många som möjligt för efter 19 släppa lastgångarna till mässan som ska skicka hem alla utställare. I år tror jag banne mig vi slog rekord, när kl var 19 hade vi bara 4 lastbilar kvar som höll på att lasta in sina hästar och vi hade 13 hästar i stallet som skulle åka på natten mellan lördag-söndag!! Helt fantastiskt!! Tur var det för vi hade 2 stall som skulle rivas redan på söndagen, normalt sett gör vi detta på måndagen men då det var hockeymatch tis fick vi tidigarelägga rivningarna.


Roffe i väntan att få ta emot sin bil han vann som meetingbästa ryttare :o)
 
Roffe och VD'n för Volvo, dvs min chef ;o) 


Jag och fina hingsten Jewel's Carat

Normalt sett får vi inte röra hästarna (pga säkerhetsskäl) men när tävlingarna är över och groomsen vill hem så brukar dom be om hjälp - och vi är ju inte ett smack nödbedda när det kommer till att få lite hästkontakt ;o). Jag fick äran att bland annat hjälpa Marcus Ehnings groom (som för övrigt fick grooms-priset i år för sina insatser) att promenera bort med den ljuvliga hingsten Jewel's Carat till lastbilen (en jättekäck häst som Marcus tror mycket på som sin nästa stora stjärna för övrigt).


Stallarna töms...

Det är tråkigt när hästarna åker hem och stallarna töms, allting blir så tyst och stilla och man slås av att nu är det verkligen över för denna gång! Fascinerande hur fort det gått, dessa 4 tävlingsdagar känns som 4 timmar helt plötsligt... Märkligt fenomen... ;o)


... och så även arenan... Göteborg Horse Show 2011 är nu över :o(

Kvällen firade vi med pizza och många goda skratt, allt för att samla krafter till måndagen som för stallgänget är sista dagen...

Tävlingslördag

Idag började jag med hysterisk stress! Hade ingen hjälp med mina pållar idag utan fick ha morgonstall, mocka de 3 som är hemma, släppa ut och därefter åka till Ella som fortfarande är på kollo i min tränares stall. Efter måndagens fenomenala träning har jag svävat på moln och hunnit rida bra pass både torsdag och fredag, och så även idag. Är grymt bra idé det här med att ha henne där. Då det var mildväder igår och frusit på över natten var det fullkomlig blankis i princip överallt och jag skulle ta med Ella hem idag. Blev lite trixande då vi inte kunde köra på sista vägen till min tränare så jag fick gå sista kilometern till stallet, red i ridhuset och skrittade sedan ner till Marstrandsvägen och lastade på där. Lite snurrigt men jag kommer inte hinna rida på 2 dagar nu så då är det lika bra hon är hemma och går i stora hagen...

Väl på plats i skandivium var det ännu en relativt lugn dag. Detta är dag 9 för alla tappra stallisar! Lite småkrångel med boxdörrar hit och dit men inget som inte lite hederlig 5-52 kan fixa ;o). Hann till och med titta på stora delar av en hoppklass på tv'n på stallkontoret!! Det har tydligen varit ett bra år för svenskarna med mycket placeringar på Roffe och idag kom duktiga Angelica Augustsson 2a i en klass. Angelicas pappa är ju den som bygger alla boxarna vi hyr så honom har vi lärt känna rätt bra och han var såklart stolt som en tupp ;o). Jag gick förbi innan det var dags för prisutdelning och det var en överlycklig Angelica som sa -"2:a spelar ingen roll, det känns verkligen som att jag vunnit ändå"... Söta tjejen, vi i stallgruppen vill adoptera henne allihopa ;o).


I väntan på prisutdelning, Angelica och Ludgers groom (nedan)



Stina och Karin helt slut och tar en powernap på stallkontoret ;o)

Fick tyvärr inte sett så mycket av dressyren idag heller, var en del fix med tidiga dressyrryttare som ville åka direkt osv men hann se "min kompis Philippe" igen och såg även någon mer live (kommer ärligt talat inte ihåg vem)... Vad som var lite kul med kvällen var att jag mötte Phillipe i gången när han var på väg till framridningen innan kuren och då stannade han och frågade -"Do you have a picture of your stallion I can see after the kur"? Skojjar du eller - tro Pelle jag har!! ;o) Måste säga att bara det att han hinner tänka på min lilla prins när han ska iväg och tävla gör mig så gaaaaaalet stolt!!! Efter kuren var det fler dressyrryttare som ville hem och jag var i dressyrstallet och checkade av tider. Pratade lite mer Philippe igen och han frågade återigen efter bild på Fille så jag visade "snygg-bilden" och fick MVG. Han gillar min lilla häst och det är skitkul. Han frågade lite om hur han rör sig osv och jag sa att traven är trevlig men att jag ärligt talat inte kollat honom på vettigt underlag utan bara sett honom i hagen osv och han tyckte vi kunde prata mer om Fille nästa år ;o). Nu tror jag inte att Fille kommer hålla måttet för honom (och han är ändå inte till salu *s) men ni kan ju själva lista ut hur nöjd jag blir av komplimangerna *hihihi*... Snacka om A-fil för själen ;o)

Midnatt råder och flera dressyrryttare har åkt hem. Kvällens vinnare var sista av dom och här ger sig den underbara hästen med sin mindre stabila prishäst till kompis hem ;o). Känns väldigt märkligt när dom åker för det var ju alldeles nyss vi tog emot dom... Eller?!?!



Det visade sig efter lastning (när klockan smygit över 12-slaget) att Adelindes boyfriend fyllde år så stallisarna stämde upp till sång, "happy birthday" skrålades av hesa tjejer och Adelinde hoppade upp och ner av förtjusning och klappade händerna, boyfriend var allt lite rosig om kinderna men såg ut att tycka det var rätt kul. Han fick dessutom en fin mössa av oss i present och så fick även Adelinde. När lastbilen åkte iväg gick lommade dom iväg i sina fina blå mössor och vi hoppas vi ses igen nästa år. Hela gänget kring A är fantastika och hur trevliga som helst och helt klart en av våra favvisar ;o)

Nu, time to sleep. Kl 1 är en bra tid att gå och lägga sig har jag hört ;o)

Toppen92.blogg.se

Vardagslogistik, hästar, renovering och att finna sig själv och

RSS 2.0