Ljungqvist family proudly presents - Jack!
Här är han, det nya tillskottet i familjen - 1-åriga welshponnyhingsten Jack Bauer. Än så länge är han kvar hos uppfödaren tills jag får roddat runt allt. Med Fille i Skara och Jack i Båstad så blir det lite fixeri tills prinsarna är här ;o). Det ska bli jättemysigt!
Det hände en rolig sak när vi tittade på honom, Albin och Gustaf var ute på gårdsplanen när dom gick ut med Jack och Albin utbrast -"ojojoj!!", var urgulligt. Det lät verkligen som att han menade -"ojojoj, vilken fin häst jag ska få" ;o) Pussungen!
Så nu känns det bra igen, har varit lite jobbigt att bestämma vad som är bästa lösningen med Fille och sällskap osv men ÄNTLIGEN har alla bitarna fallit på plats och jag är supernöjd :o). Här är nya tillskottet:
Jack Bauer e. Pentyrch Tom Sawyer - Deytheur Brenin Ap Lyn
Det hände en rolig sak när vi tittade på honom, Albin och Gustaf var ute på gårdsplanen när dom gick ut med Jack och Albin utbrast -"ojojoj!!", var urgulligt. Det lät verkligen som att han menade -"ojojoj, vilken fin häst jag ska få" ;o) Pussungen!
Så nu känns det bra igen, har varit lite jobbigt att bestämma vad som är bästa lösningen med Fille och sällskap osv men ÄNTLIGEN har alla bitarna fallit på plats och jag är supernöjd :o). Här är nya tillskottet:
Jack Bauer e. Pentyrch Tom Sawyer - Deytheur Brenin Ap Lyn
Stoooora förändringar ligger för dörren...
Om 2 veckor börjar jag jobba!! Jobba?! Efter att ha varit hemma i nästan 15 månader känns jobbet som något konstigt avlägset fenomen och jag vet ärligt talat inte vad jag tycker om det. Att ha varit hemma denna tiden har varit helt ljuvligt och jag kan inte minnas att jag ens för en sekund skulle vilja byta bort det mot något annat. Men underbart är kort sägs det, så nu är det dags att pallra sig tillbaka till verkligheten igen. Nu blir det visserligen mjukstart med 2-3 dagar i veckan till en början, sedan blir det till att växla upp igen efter jul (och det är tills dess Albin är anmäld till dagis - på halvtid). Vi har ju egentligen tänkt vänta tills han var 2 men efter de senaste veckornas förändringar på honom inser jag (motvilligt ska erkännas) att sonen börjar bli stora killen och behöver leka med andra barn och lära sig saker som inte vi som föräldrar kan ge honom... Så därför är den nya planen att han får börja dagis på halvtid efter nyår... Usch, jag börjar gråta bara jag tänker på det, snacka om separationsångest!!!
Det är verkligen märkligt, jag trodde aldrig att det skulle vara så här stort och överväldigande med barn. Men det är det och nu känner jag mig oerhört tacksam att vi gick denna vägen, skulle inte vilja byta bort det för allt smör i småland. Varje steg Albin tar mot att bli en självständig individ tar fullständigt andan ur en och man drabbas av en obeskrivlig stolthet. Små saker som kan tyckas obetydliga för andra men som är gigantiska för en själv. Idag till exempel, gick Albin och la sig i "sovhörnan" helt själv för första gången! Vi har alltid fått "natta" honom innan när man märkt att det börjar bli dags för middagslur. Men bara det att han - helt själv - tog beslutet att gå och sova ÄR stort... Duktiga killen!
Det är verkligen märkligt, jag trodde aldrig att det skulle vara så här stort och överväldigande med barn. Men det är det och nu känner jag mig oerhört tacksam att vi gick denna vägen, skulle inte vilja byta bort det för allt smör i småland. Varje steg Albin tar mot att bli en självständig individ tar fullständigt andan ur en och man drabbas av en obeskrivlig stolthet. Små saker som kan tyckas obetydliga för andra men som är gigantiska för en själv. Idag till exempel, gick Albin och la sig i "sovhörnan" helt själv för första gången! Vi har alltid fått "natta" honom innan när man märkt att det börjar bli dags för middagslur. Men bara det att han - helt själv - tog beslutet att gå och sova ÄR stort... Duktiga killen!
Problem är till för att lösas!
Albin tycker inte om dammsugaren, han är lite rädd för den faktiskt. Det är ju såklart inte en bra grej med vi kom på den här kalas-lösningen - Peltor-lurarna!!
Med lurarna på vågade han sig till och med fram till det brummande monstret ;o)
Med lurarna på vågade han sig till och med fram till det brummande monstret ;o)
Stora killen
Jösses vad min son har blivit stor!!! Det händer så mycket nu och det är hur häftigt som helst. Igår satt han och pekade mot fönstret och sa "gå ut", något som för övrigt är en av hans favoritsysselsättningar. Han ÄLSKAR att tuta runt på gårdsplanen - själv... Sally brukar komma när vi är där och rantar gärna runt Albin, är hur gulligt som helst ;o). En annan favoritsysselsättning är att leka DJ. Han är på och pillar på stereon så fort tillfälle ges och det är ju rätt sött när han sitter och bläddrar bland CD-skivorna som för att bestämma vilken som ska spelas näst... Mitt hjärta!!!!!
Jag önskar mig följande:
En mysig gård med ett boningshus som endast kräver lättare uppfixning men helst ingen alls, mer mark med kuperade hagar till hästarna, gärna tillräckligt med åkermark så vi kan fixa eget hö, ett mysigt stall med bra möjlighet till sadelkammare/förvaring, stor gårdsplan utan opålitlig trafik alldeles utanför, gärna lite egen skog, bra pris så vi har råd att bo där utan att jag behöver jobba men ändå inte för långt från stan, ridhus såklart... No problems va?! ;o)
Då var det höst.
Då var höstterminen igång igen med babysim och öppna förskolan. Albin tycker verkligen simningen är kanonrolig och han hade inte glömt några av sina färdigheter utan kör på som vanligt. Skillnaden är att han nu är så mobil själv vilket kräver lite mer från mig, misstänker att det kan bli lite svårt när han kommer "vilja själv" framöver men det får vi väl ta då ;o).
Denna terminen har jag bestämt mig för att gå på öppna förskolan åtminstone 1 dag i veckan. Jag märker på Albin att han nu är nyfiken och mottaglig för det och jag tror det är bra att han börjar lära sig umgås med andra barn. Det blir ju lite skyddad verkstad här hemma och med hans humör kan det inte skada... Han är lite avvaktande med barnen när dom kommer för nära, det var en liten flicka som ville leka med honom hela tiden och det gick rätt bra - ända tills hon dansade bredvid honom och tappade balansen lite så hon "nuddade" honom, Albin började störtgråta... Han är likadan med djuren han träffar, gärna leka men inte för inkräkta i hans personliga utrymme.
Det var iaf väldigt roligt för en av tjejerna från vår föräldragrupp och hennes lilla kille kom idag. Albin och Måns är jämngamla (skiljer 3 dagar) och dom funkade riktigt bra ihop. Är ju lite roligt när dom följts åt ända sedan dom låg i magen :o)...¨Så nu ligger han och stensover efter dagens lek & bus på öppna förskolan, heeeelt slut är den lilla godingen... *söta*.
Med tanke på att jag börjar jobba om några veckor (3 närmare bestämt) så börjar vi komma in i en lite mer strukturerad veckorutin. Vi har ju varit lite dåliga på det tidigare. Jag hoppas att detta även ska medföra en bättre dygnsrytm så vi får lite fason med Albins nattande och mina matvanor. Är tyvärr tillbaka i min gamla slarviga trall igen och det är inte särskilt sunt... Så det kanske inte bara är av ondo att hösten är här?! ;o)
Denna terminen har jag bestämt mig för att gå på öppna förskolan åtminstone 1 dag i veckan. Jag märker på Albin att han nu är nyfiken och mottaglig för det och jag tror det är bra att han börjar lära sig umgås med andra barn. Det blir ju lite skyddad verkstad här hemma och med hans humör kan det inte skada... Han är lite avvaktande med barnen när dom kommer för nära, det var en liten flicka som ville leka med honom hela tiden och det gick rätt bra - ända tills hon dansade bredvid honom och tappade balansen lite så hon "nuddade" honom, Albin började störtgråta... Han är likadan med djuren han träffar, gärna leka men inte för inkräkta i hans personliga utrymme.
Det var iaf väldigt roligt för en av tjejerna från vår föräldragrupp och hennes lilla kille kom idag. Albin och Måns är jämngamla (skiljer 3 dagar) och dom funkade riktigt bra ihop. Är ju lite roligt när dom följts åt ända sedan dom låg i magen :o)...¨Så nu ligger han och stensover efter dagens lek & bus på öppna förskolan, heeeelt slut är den lilla godingen... *söta*.
Med tanke på att jag börjar jobba om några veckor (3 närmare bestämt) så börjar vi komma in i en lite mer strukturerad veckorutin. Vi har ju varit lite dåliga på det tidigare. Jag hoppas att detta även ska medföra en bättre dygnsrytm så vi får lite fason med Albins nattande och mina matvanor. Är tyvärr tillbaka i min gamla slarviga trall igen och det är inte särskilt sunt... Så det kanske inte bara är av ondo att hösten är här?! ;o)
Ljuset i tunneln...
Med risk att verka tjatig, men åh vad Ella är ljuvlig att rida!!!! Var iväg och tränade igår och ÄNTLIGEN lossnade "allt" som har varit motigt det sista, handbromsen försvann och jag bara njöt av min underbara häst! Jag red utan bågen för första gången på flera veckor och det är sjukt vilken skillnad det är på min sits och inverkan. Mina händer var inte längre ett problem och ingen är gladare för det än Ella. Jag själv blir ju dessutom stadigare totalt sett när jag inte sitter och velar med händerna plus att när jag har koll på mig kan jag fokusera mer på framförhållningen i min ridning. Det blir lättare att vara proaktiv mot Ellas trix för att göra det enkelt för sig. Min tränare påpekade flera ggr hur mycket bättre jag satt i sadeln och det är ju såklart kanonroligt att mitt tragglande börjar ge utdelning. Det är naturligtvis fortfarande lång väg att gå men det känns som att jag är på väg ur min självförtroende-svacka och ni anar inte hur skönt det känns! Hela ridpasset var så positivt och kul och det verkade faktiskt som att Ella tyckte det också. Traven var som en dröm, vi red finare skolor än vi någonsin gjort utan att bjudningen försvann och fick till några riktigt fina fattningar (något som varit min stötesten länge nu). Kul, kul!
Planen framöver är att fortsätta rida med bågen varje gång jag tränar men plocka bort den efter uppvärmningen. På så vis påminner jag mig själv om vad som gäller och fortsätter mantra in känslan i kroppen. Detta borde ge en positiv start på ridpasset = en positiv Ella och det är nog så viktigt...
Idag ska vi fira "framgången" med en härlig uteritt, det är vi väl värda ;o)
Planen framöver är att fortsätta rida med bågen varje gång jag tränar men plocka bort den efter uppvärmningen. På så vis påminner jag mig själv om vad som gäller och fortsätter mantra in känslan i kroppen. Detta borde ge en positiv start på ridpasset = en positiv Ella och det är nog så viktigt...
Idag ska vi fira "framgången" med en härlig uteritt, det är vi väl värda ;o)
Ljuvliga Ella
Ibland funderar jag på om man bara skulle vara skogsmulle... För hur roligt det än är med dressyr så slår det knappast en schysst uteritt med rungande galopper på härliga grusvägar i skogen. Särskilt inte när man har en häst som galopperar som Ella ;o)... Ips vips är hon dessutom väldigt samarbetsvillig, jobbar i form (som skulle få men tränare att jubla) och med en bjudning som får mig att jubla. Heeelt underbart, tänk om man kunde ta med sig det in på en dressyrbana!!
Bakom kulisserna...
Nej tack!
Vi konstaterar snabbt och lätt att mustasch INTE är något för maken *hahaha*
Höstfeeling
Höstkänslan kom ganska fort i år och därmed höstuppdatering av bloggens färger. Inser ju att jag måste höra med Sara hur man anpassar den lite mer personligt (bara så du vet *s). Nu har jag ju haft bloggen i mer än 2 år och det börjar väl bli dags att lära sig nu... ;o)
Båge eller inte båge, det är frågan...
Då var ännu en träning med "rygg-bågen" avklarad! Det är nästan sorgligt när man tänker på vilken skillnad det blir med båge på eller av... Jaja, huvudsaken är att jag jobbar mot rätt mål och då får man väl helt enkelt bita i det sura ett tag. Det är bara så konstigt, min tränare säger att Ella är superfin och återigen hade jag personer som efter jag ridit berömmer Ella hur fin hon är och frågar hur stor hon är - ingen tycks tro att hon är "bara" 1,62 utan den allmänna uppfattningen är att hon är mycket större?! Så jag antar att hon för sig rätt stort och genom kroppen för att ge det intrycket?? Det jag undrar är då - hur kommer det sig att jag tycker det känns så bedrövligt, när "alla andra" tycker det är så bra? Eller rättare sagt, jag tycker inte ELLA är bedrövligt utan hon känns skitfin rätt ofta. Tycker hon är lite svårare med bjudningen fortfarande (men det misstänker jag blir bättre allteftersom hon känner sig bra i bäckenet igen) och jag tycker hon är hemsk med att ignorera min högerskänkel men annars = fin. Det är ju jag. Kan inte sitta på henne ordentligt, är alldeles för svag i min sits och därmed blir skänkelinverkan för svag. Trodde faktiskt inte att kroppen skulle påverkas sååå mycket av graviditet och förlossning... Får väl be Gustaf filma vid tillfälle så får jag se hur det ser ut, kanske inte är så bedrövligt som jag tror?!
Alla dessa beslut!!!
Igår var jag på återbesök med Melrose på Åby och det gick över förväntan. Hon har blivit MYCKET bättre och även vetten var positivt överraskad. Det verkar dock som att det faktiskt är bogleden som är skadad och hon fick en ny cortisonbehandling i leden, fortsatt fålla men vi ska börja ta korta promenader varje dag (15 min) så det känns ju bra. Tror Melsan kommer uppskatta att få komma ut lite. Återbesök igen om 2-3 veckor.
Ella är behandlad av kiropraktor igen och som jag misstänkte hade hon samma grej i ryggen som hon hade när hon var 4, dvs hon var lite vriden i bäckenet. Kan ha kommit från att hon rullat fast eller halkat till i hagen men nu ska det var ok igen. Är sannolikt det som har spökat det sista, framförallt med galoppen men jag ska rida henne lite mer ordentligt idag och kolla. Hoppas det är det!
Sedan kommer vi till vad som ligger bakom rubriken, nämligen Fille... Jag har ju konstaterat att jag behöver ha en kompis till honom även detta året. Är ju inte så kul för honom att komma hit till detta kärringväldet och inte ha någon att busa med... Men hur göra? Försöka göra som i år och ha Calle här? Frågan är om Calles matte tycker? Köpa sällskapsponny - har såsat in på en ursöt welshponny född samma år som Fille, hade varit jättekul men inte så "förnuftigt" kanske?! Att ha Fille borta känns inte som något alternativ, jag vill ju börja jobba lite smått med honom och till nyår är det dags att börja löshoppa "på riktigt". I och med att han kommer bli så stor så känner jag att allt jag kan göra nu innan han skjuter i höjden är guld värt. Självklart gäller ju detta även för "kompishästen". Sedan har vi den stora frågan med kastrering eller ej? Vill jag att han går som hingst ett år till eller är det klippklipp som gäller redan nu i höst? Gustaf gillar ju inte att vi ska kastrera, han ser inte vitsen med att "ta bort något innan man vet om han behöver det" ;o). Gissar att det är något manligt?! ;o) Jaja, det blir väl till att fundera vidare ett tag, men sommaren är snart slut och beslutet kommer närmre och närmre med stormsteg....
Ella är behandlad av kiropraktor igen och som jag misstänkte hade hon samma grej i ryggen som hon hade när hon var 4, dvs hon var lite vriden i bäckenet. Kan ha kommit från att hon rullat fast eller halkat till i hagen men nu ska det var ok igen. Är sannolikt det som har spökat det sista, framförallt med galoppen men jag ska rida henne lite mer ordentligt idag och kolla. Hoppas det är det!
Sedan kommer vi till vad som ligger bakom rubriken, nämligen Fille... Jag har ju konstaterat att jag behöver ha en kompis till honom även detta året. Är ju inte så kul för honom att komma hit till detta kärringväldet och inte ha någon att busa med... Men hur göra? Försöka göra som i år och ha Calle här? Frågan är om Calles matte tycker? Köpa sällskapsponny - har såsat in på en ursöt welshponny född samma år som Fille, hade varit jättekul men inte så "förnuftigt" kanske?! Att ha Fille borta känns inte som något alternativ, jag vill ju börja jobba lite smått med honom och till nyår är det dags att börja löshoppa "på riktigt". I och med att han kommer bli så stor så känner jag att allt jag kan göra nu innan han skjuter i höjden är guld värt. Självklart gäller ju detta även för "kompishästen". Sedan har vi den stora frågan med kastrering eller ej? Vill jag att han går som hingst ett år till eller är det klippklipp som gäller redan nu i höst? Gustaf gillar ju inte att vi ska kastrera, han ser inte vitsen med att "ta bort något innan man vet om han behöver det" ;o). Gissar att det är något manligt?! ;o) Jaja, det blir väl till att fundera vidare ett tag, men sommaren är snart slut och beslutet kommer närmre och närmre med stormsteg....
Bokmalen?!
Är det så här man kommer hitta sonen med läxböckerna när han börjar skolan tro... ? ;o)
Morgonfunderar
Tisdag morgon, sitter återigen framför datorn med en kopp te. Albin leker med en liten bil på golvet och låter "brrrum, brrum"... Urgulligt :o). Det har visat sig att han leker gärna själv en stund på morgonen efter frukosten vilket gör att jag får lite "egentid" eller vad man ska kalla det. Ganska skön morgonrutin om jag får säga det själv. Det är nästan helt obegrepligt hur fort allting har gått, från att vara den totalt hjälplösa lilla klumpen som han var till denna MYCKET rörliga och aktiva buskillen med ett humör som inte är av denna värld. Jag tror banne mig han har fått kortare stubin än vad jag hade när jag var liten - tyvärr!! Hade nog varit lättare för Albin om han ärvt Gustafs tålamod istället ;o)
Sitter här och funderar på vad man ska hitta på idag. Vi har varit hemma ett par dagar och drällt så det är kanske dags för en utflykt idag...
Sitter här och funderar på vad man ska hitta på idag. Vi har varit hemma ett par dagar och drällt så det är kanske dags för en utflykt idag...
Fille
Idag fick jag ÄNTLIGEN kommit iväg till Fille och det var jättemysigt. Typiskt nog lyckades jag komma precis när det var leverans av ny höbal så jag var ju sådär intressant till en början, men när jag tog fram plastborsten och började gå över honom så var matte på topp igen ;o). Vid en första anblick tyckte jag mig inte se någon direkt förändring av honom men vid närmare anblick visade det sig att lillskiten har vuxit som bara den! Tro Pelle att han inte lägger på sig om han ska fortsätta skjuta i höjden på detta viset... Jaja, inte mycket att göra är ju såklart heeelt okey om han blir en stor och ståtlig pålle också ;o)
Jag måste erkänna att jag saknar min lilla prins, det ska bli jättehärligt när jag kan ta hem honom igen, när det nu blir. Måste iofs erkänna att jag börjar bli lite kluven ang kastreringen, hade på sätt och vis varit intressant att behålla honom 1 år till i och med att han är så vansinnigt snäll och okomplicerad. Men jag vet inte riktigt hur jag skulle lösa det rent praktiskt... Hmmm... ;o)
Tyvärr fick jag inga riktigt bra bilder denna gången heller, är inte helt lätt när man konkurrerar med en nyöppnad hösilagebal men här kommer några iaf:
Fille och 2-åriga welshen Winston (som jag kan tänka mig att adoptera - vansinnigt söt!!)
Jag måste erkänna att jag saknar min lilla prins, det ska bli jättehärligt när jag kan ta hem honom igen, när det nu blir. Måste iofs erkänna att jag börjar bli lite kluven ang kastreringen, hade på sätt och vis varit intressant att behålla honom 1 år till i och med att han är så vansinnigt snäll och okomplicerad. Men jag vet inte riktigt hur jag skulle lösa det rent praktiskt... Hmmm... ;o)
Tyvärr fick jag inga riktigt bra bilder denna gången heller, är inte helt lätt när man konkurrerar med en nyöppnad hösilagebal men här kommer några iaf:
Fille och 2-åriga welshen Winston (som jag kan tänka mig att adoptera - vansinnigt söt!!)
Confidence where art thou?
När saker och ting inte stämmer i ridningen säger experterna att man ska backa tillbaka ett steg tills man hittar vad som felar - och börja om. Jag tycker det är en väldigt sund inställning, men vad gör man när man backat så långt tillbaka som till ruta ett och det fortfarande känns som pannkaka??? Just nu håller jag på och ändrar "ALLT" då jag är inne och rotar på min sits och inverkan, dvs själva grunden i min ridning. Att ändra på något så grundläggande är skitsvårt men det är samtidigt oerhört frustrerande när ens tränare är på en om exakt samma saker min ponnytränare mantrade för en herrans massa år sedan... Det är liksom dags att göra något nu. Men det är vansinnigt svårt att ändra! Det är som att du skulle börja dubbeltrampa med högerfoten varje gång du går - hur många gånger tror du att du glömmer det innan du gör det utan att tänka på det??
Det konstiga är att både min tränare och Gustaf (som sett oss det sista) tycker Ella ser finare ut än någonsin?! Men varför känner jag inte det? Det känns snarare som att jag rider sämre än någonsin och hur tar man sig ur det? Mitt självförtroende vad det gäller ridningen är på botten, tänk om man hade kunnat köpa nytt på burk eller flaska, surpla i sig och så var allt fint och bra igen... Det hade jag gillat...
Men, men det är bara att bita i det sura och köra på. En vacker dag kanske det lossnar igen?!
Gottegris
Kolla den här lilla gottegrisen! Albin hittade en påse med riskakor i sin skötväska och gottade till det för sig....
Heltidsjobb
Att Albin kommit in i en galet rolig ålder är det inget snack om, men vad som följer detta roliga är PASSNING AV BUSIG UNGE!!! Man kan inte lämna honom oövervakad för många sekunder innan det händer något, här följer några spännande exempel:
Klättra är jätterolig!
Man kan ju alltid FÖRSÖKA smita från altanen till gräset... Att det är ca 1 m högt vet ju inte Albin om...
Äta med fötterna är grymt bra, dessutom håller man morsan sysselsatt med att städa kladdiga fotavtryck...
Klättra är jätterolig!
Man kan ju alltid FÖRSÖKA smita från altanen till gräset... Att det är ca 1 m högt vet ju inte Albin om...
Äta med fötterna är grymt bra, dessutom håller man morsan sysselsatt med att städa kladdiga fotavtryck...
Fredag
Jag sitter framför datorn och sippar på mitt te som jag värmt på för tredje gången i micron, Albin leker med en traktor i sin borg och är frustrerad över att den inte kan köra över bollar med ca decimetern i diameter... Hmm, ja visst är det vansinnigt dumma bollar?! ;o) Ute skiner solen trots rapporter om oavbrutet regn under hela fredagen vilket gör att dagen känns som något av en bonusdag och att detta fantastiska på något sätt måste firas. Men hur?! Gustaf är på jobbet igen och jag misstänker att han inte kommer hem förrän sent idag då han har en leverans att göra och det strular med komponenterna... Så jag och Albin får väl tillbringa eftermiddagen på altanen och ha det allmänt gott helt enkelt. Fika lite, mysa lite, leka lite... Man kan ju onekligen ha det sämre.
Hästarna går i sina respektive hagar och verkar ha en skön dag, just nu är det skugga och dom verkar njuta av det. Jag har varit ute och kollat till Ella och Melrose, gett dom sitt lunch-hö och mockat. Melrose fålla är ju inte direkt stor och hon har knaprat av de grässtrån som fanns att tillgå och jag funderar på om vi ska göra en ny till henne. Tack och lov är lilla hästen på bättringsvägen, hon går mycket bättre även om hon fortfarande är rejält halt och man märker på humöret att det håller på att vända. Skönt... Ska ringa Åby och höra med dom om vi ska satsa på 2 eller 3 veckor för återbesöket, har ju gått snart en och en halv.
Nähä, nu var teet kallt igen...
Hästarna går i sina respektive hagar och verkar ha en skön dag, just nu är det skugga och dom verkar njuta av det. Jag har varit ute och kollat till Ella och Melrose, gett dom sitt lunch-hö och mockat. Melrose fålla är ju inte direkt stor och hon har knaprat av de grässtrån som fanns att tillgå och jag funderar på om vi ska göra en ny till henne. Tack och lov är lilla hästen på bättringsvägen, hon går mycket bättre även om hon fortfarande är rejält halt och man märker på humöret att det håller på att vända. Skönt... Ska ringa Åby och höra med dom om vi ska satsa på 2 eller 3 veckor för återbesöket, har ju gått snart en och en halv.
Nähä, nu var teet kallt igen...
Oki Doki död!!
Jag hade fullständigt missat detta i semesterns snurr, men fina, fina Oki Doki har avlidit :o(
Så himla sorgligt på en av hoppbanans ljuvligaste hästar... Oki Doki är tillsammans med Milton och Totilas de enda hästar som jag verkligen har haft som "idol-hästar", då blir jag som en fjortis igen och hjärtat slår ett extra slag. (Jag har väl tidigare berättat om Oki Dokis hästskötare på Skandinavium som trodde jag var sugen på honom, medans jag i själva verket trånade efter hästen http://toppen92.blogg.se/2010/january/oki-doki.html).
Vila i frid finaste hästen...
Mer info + bild ref:
http://www3.ridsport.se/templates/Pages/NewsPage.aspx?id=17008&epslanguage=sv
Så himla sorgligt på en av hoppbanans ljuvligaste hästar... Oki Doki är tillsammans med Milton och Totilas de enda hästar som jag verkligen har haft som "idol-hästar", då blir jag som en fjortis igen och hjärtat slår ett extra slag. (Jag har väl tidigare berättat om Oki Dokis hästskötare på Skandinavium som trodde jag var sugen på honom, medans jag i själva verket trånade efter hästen http://toppen92.blogg.se/2010/january/oki-doki.html).
Vila i frid finaste hästen...
Mer info + bild ref:
http://www3.ridsport.se/templates/Pages/NewsPage.aspx?id=17008&epslanguage=sv
I aim to please...
Då Mels inte har accepterar sin boxvila fullt ut provade vi med en liiiiten fålla i hagen utanför stallet så får Ella gå bredvid och det funkar hur bra som helst! Mels verkar supernöjd, är stencool och står mycket bättre än hon gör i boxen. Ella har verkligen axlat sin mantel som sällskap/"storasyster" och håller sig hela tiden i närheten. Det värmer verkligen mattes hjärta att se. Nu känner jag mig lite lugnare igen. Nya rutinen är att Melsan får följa gå med ut ett par timmar och det verkar räcka för henne (än så länge iaf). Kan inte påstå att jag ser någon direkt förbättring ännu dock, å andra sidan ingen försämring heller så det är ju positivt! Här är iaf nöjda damen i sin pyttelilla fålla...
Liten tröst och nya tag!
Fick 2 bilder av Petra från "bedrövelsens dag" dvs senaste tävlingen ;o). Dessa är från bedömningspunkt 5 och 6 i programmet (av 22) och det var efter den första längningen(bedömningspunkt 6) som all energi fullständigt försvann... Men det blev ju 2 rätt fina bilder iaf. Tack Petra för uppmuntran ;o)
Efter tävlingen har det sett ut följande: mån - uteritt, tis - longerade, ons - träning (bedrövlig), tor - red hemma i paddocken (bedrövligt), fre - vilodag, lör - uteritt med massa galopp (tramsig Ella men bra bjudning), sön - red i paddocken (ok pass men full spruta rakt fram)...
Efter att ha analyserat sönder den senaste veckan har jag kommit till följande slutsats = jag rider bedrövligt!! Har EXAKT samma problem med min inverkan och händer som jag hade när jag började rida ponny för måååånga herrans år sedan och det är inte roligt längre! Att det ska vara så svårt att åtgärda något så basic?! Jag sitter för dåligt och fokuserar alldeles för mycket på "att rida fint", vilket gör att jag sitter och joxar något så kopiöst med mina händer och tycks av någon anledning alltid dra i tygeln när jag vill leda eller ställa. Såklart stör det Ella för jag driver ju samtidigt så det blir ju dubbla kommandon... Grymt begåvat, eller hur?! Men nu har jag bestämt mig - NO MORE!!! Ska rida kurs i 3 dagar nu och efter att pratat om detta med min tränare bad jag henne att vi ska lägga allt krut på min sits och inverkan tills jag vet vad jag pysslar med i sadeln. Sagt och gjort, A gick och hämtade "bågen" (se bild och länk nedan) så fick jag rida med den. Det var... annorlunda.... men hur nyttigt som helst!. Man hamnar ju där man ska vara i sadeln och man får hela tiden en påminnelse om man börjar dra och greja i munnen på hästen. Ella blev faktiskt hur fin som helst och det är ju på ett sätt lite knäckande, samtidigt som det är kanon att få svar på vad som är viktigast att åtgärda ridmässigt. Så nu blir det 3 dagar med "bågen" och det kommer förhoppningsvis leda till att jag kan nöta in känslan och rida bättre?! Hoppas det iaf. Ska se om jag inte kan köpa mig en egen och rida med på hemmaplan också... Efter att ha haft ett par bedrövliga pass med grinig häst som står emot känner jag mig lite lättad och det var riktigt kul idag igen. Nu sitter jag här och känner hur träningsvärken kommer krypande så sakteliga, så resterande dagar på kursen kommer onekligen bli intressant... ;o)
Bilden hämtad plus mer info: http://www.perfectsit.se/Bilder-och-artiklar.html
Efter tävlingen har det sett ut följande: mån - uteritt, tis - longerade, ons - träning (bedrövlig), tor - red hemma i paddocken (bedrövligt), fre - vilodag, lör - uteritt med massa galopp (tramsig Ella men bra bjudning), sön - red i paddocken (ok pass men full spruta rakt fram)...
Efter att ha analyserat sönder den senaste veckan har jag kommit till följande slutsats = jag rider bedrövligt!! Har EXAKT samma problem med min inverkan och händer som jag hade när jag började rida ponny för måååånga herrans år sedan och det är inte roligt längre! Att det ska vara så svårt att åtgärda något så basic?! Jag sitter för dåligt och fokuserar alldeles för mycket på "att rida fint", vilket gör att jag sitter och joxar något så kopiöst med mina händer och tycks av någon anledning alltid dra i tygeln när jag vill leda eller ställa. Såklart stör det Ella för jag driver ju samtidigt så det blir ju dubbla kommandon... Grymt begåvat, eller hur?! Men nu har jag bestämt mig - NO MORE!!! Ska rida kurs i 3 dagar nu och efter att pratat om detta med min tränare bad jag henne att vi ska lägga allt krut på min sits och inverkan tills jag vet vad jag pysslar med i sadeln. Sagt och gjort, A gick och hämtade "bågen" (se bild och länk nedan) så fick jag rida med den. Det var... annorlunda.... men hur nyttigt som helst!. Man hamnar ju där man ska vara i sadeln och man får hela tiden en påminnelse om man börjar dra och greja i munnen på hästen. Ella blev faktiskt hur fin som helst och det är ju på ett sätt lite knäckande, samtidigt som det är kanon att få svar på vad som är viktigast att åtgärda ridmässigt. Så nu blir det 3 dagar med "bågen" och det kommer förhoppningsvis leda till att jag kan nöta in känslan och rida bättre?! Hoppas det iaf. Ska se om jag inte kan köpa mig en egen och rida med på hemmaplan också... Efter att ha haft ett par bedrövliga pass med grinig häst som står emot känner jag mig lite lättad och det var riktigt kul idag igen. Nu sitter jag här och känner hur träningsvärken kommer krypande så sakteliga, så resterande dagar på kursen kommer onekligen bli intressant... ;o)
Bilden hämtad plus mer info: http://www.perfectsit.se/Bilder-och-artiklar.html
Lite bilder på Albin
Ännu en lekdag med Molly :o)
Undra just vem som tycker det är roligast - pappa eller Albin? ;o)
Sötisen sitter och brummar på gräsklipparen...
Spagetti är gott!
Men Briiiiio....
Om man har en sådan här...
... får man en sådan här.... ;o)
Ni kan ju tro att jag är glad att det inte är min häst som tycker om att bada i pölar. Knäppa lilla Brio tycker det är jättekul, hon brukar stå och plaska länge innan hon glatt lägger sig i pölen och rullar sig - ÄVEN när hon har regntäcke på... Elin ska nog vara nöjd att hon gjorde stallet på morgonen denna dag ;o)
I vilken ände börjar man???
När allt känns helt uppåner, i vilken ände börjar man nysta? Hur hittar man energin att orka? En kompis sa att man får inte mer dumpat på sig än man klarar av, och visst har jag tragglat mig ur tuffare saker än det här förr, men jag känner av min jobbstart som kommer krypandes från flanken. Det är bara 5 veckor kvar nu, hur löser jag det då?
Melrose
Just nu känns det faktiskt lite motigt. Logistiken kring Mels är inte en picknick, hon kan ju inte stå själv inne för då blir hon tokig så hon måste ju ha sällskap. Ella får dra ett ganska tungt lass med avseende på det, men hon kan ju inte stå inne dygnet runt utan måste ju få komma ut lite hon också, tack och lov är mina inackorderingar riktiga pärlor och ställer upp med kortare hagvistelse för att avlasta Ella och sällskapa Melrose men det blir ju onekligen lite pysslande... Hur hade jag gjort om det inte var semester?! Jaja, har vi ju trots allt haft lite tur i oturen och är lediga bägge två så det behöver jag inte tänka på - ännu ;o)...
Det är lite jobbigt för Mels ska ju stå på boxvila med minimal rörelse, det är verkligen INTE bra att hon hoppar runt som en tok när det är utsläpp av dom andra hästarna - trots att hon har fått lugnande! Dessutom lämnar vi ju kvar Ella inne och det är Ella (och monki) som har mest lugnande inverkan på den lilla odågan. Vi får väl ge det ett par dagar antar jag, det är ju nya rutiner som ska nötas in på dom men det är ett stressmoment även för mig, blödiga matte lider ju med henne! Det är väl bara att bita ihop och hoppas att hon gillar läget - fort!
Allt är upp'å'ner...
Det var ju ingen hovböld på Mels utan istället var hon skadad i bogen!!! Hon blev bara sämre över sön-mån och efter visitering av hoven vid lunchtid på mån (visade ingen reaktion) så ringde jag Åby och fick en akuttid. Fick tråcklat in stackars Melsan i transporten och åkte till Åby. Jag har ju fram tills då varit så bombsäker på hovböld men när jag lastade av henne på Åbys stallplan tyckte jag hon såg jättekonstig ut över höger bog...? Väl inne förklarade jag allt för veterinären och sa även att jag reagerade på bogen nu när jag kom dit och mycket riktigt är det ju bogen som är problemet. Tyvärr vet jag inte ännu vad då hon är alldeles för svullen nu för att ta ultraljud. Vi röntgade iaf och kunde utesluta fraktur (TACK OCH LOV!!!) men i och med att hon är blockhalt så fick hon stanna kvar på kliniken, stackars lilla hästen kan ju inte gå så transportera henne igen hade inte varit humant. Så det blev box på Åby så dom kunde observera och ge smärtlindring. På ons gjorde dom ultraljud och hittade en stor blödning på 6 cm djup inne i bogen. Blödningen är för stor för att kunna avgöra vad det är som är skadat, om det är muskeln eller nerven - eller båda?! Så det bestämdes iaf att jag kunde ta hem henne för boxvila där så igårkväll hämtade jag hem den lilla sjuklingen. Hon var ett sant A-barn och gick rätt på transporten och mattes hjärta fullkomligt värkte av kärlek! Väl hemma såg man riktigt på henne hur skönt hon tyckte det var att få komma hem! Det var väldigt sött faktiskt! I och med att hon har en ensambox får hon bo i Filles box så hon har närhet till en kompis, detta verkade vara uppskattat då hon stod parkerad tätt, tätt mot Monkis box nästan hela kvällen. Fördelen med Filles box är att där har jag också kameraövervakning så jag kan hålla koll på henne mest hela tiden. Mycket skönt för orolig matte!!
Idag var det däremot allt annat än skönt. Lilla hästen blev såklart hysterisk när dom andra fick gå ut, och då var ändå Ella och Brio kvar inne en bra stund. Ella blir nog kvar hela dagen, hon får tyvärr offra lite extra nu när "lillasyster" har det jobbigt. Fördelen med Ella är att hon inte bryr sig utan tycker snarare om att få "specialbehandling", passar hennes primadonne-fasoner som handen i handsken ;o)
Fick iaf ringa veterinären och ska få lugnande till Mels som hon kan få på morgonen, kommer ju garanterat bli ett par riktigt jobbiga dagar innan hon accepterar sin boxarrest så det är lika bra att göra vad man kan för att underlätta för henne... Jag säger bara tack och lov för att vi har henne hemma!!! Tänk om man hade haft henne stallad någonstans, herregud sicket meck det hade blivit med boxvila på 3-åring och en busig liten Albin på det. Nu är det ju den enklaste saken i världen för mig att springa ut och in mellan stallet och huset. Tack och lov också att Gustaf har semester!!! Nu sitter jag mest och funderar hur jag ska lägga upp allt, det kommer bli ett rejält pusslande ett tag, men det måste ju bara gå...
Idag var det däremot allt annat än skönt. Lilla hästen blev såklart hysterisk när dom andra fick gå ut, och då var ändå Ella och Brio kvar inne en bra stund. Ella blir nog kvar hela dagen, hon får tyvärr offra lite extra nu när "lillasyster" har det jobbigt. Fördelen med Ella är att hon inte bryr sig utan tycker snarare om att få "specialbehandling", passar hennes primadonne-fasoner som handen i handsken ;o)
Fick iaf ringa veterinären och ska få lugnande till Mels som hon kan få på morgonen, kommer ju garanterat bli ett par riktigt jobbiga dagar innan hon accepterar sin boxarrest så det är lika bra att göra vad man kan för att underlätta för henne... Jag säger bara tack och lov för att vi har henne hemma!!! Tänk om man hade haft henne stallad någonstans, herregud sicket meck det hade blivit med boxvila på 3-åring och en busig liten Albin på det. Nu är det ju den enklaste saken i världen för mig att springa ut och in mellan stallet och huset. Tack och lov också att Gustaf har semester!!! Nu sitter jag mest och funderar hur jag ska lägga upp allt, det kommer bli ett rejält pusslande ett tag, men det måste ju bara gå...
Nytt bus
Min pappa frågade vad för bus Albin hittade på, här är ett exempel:
Kasta ur alla blöjorna ur lådan och klättra upp i den.... Ber om ursäkt för dålig bildkvalitét men jag hade fullt upp med att passa busungen så han inte ramla för i nästa ögonblick hände detta:
Eller vad säger ni om detta:
Han "knappade lite" på mammas dator och ips vips hade han vänt på steken...
Tack och lov varvar han ner emellanåt och man kan ju tänka sig att han sover gott efter allt han hittar på... ;o)
Kasta ur alla blöjorna ur lådan och klättra upp i den.... Ber om ursäkt för dålig bildkvalitét men jag hade fullt upp med att passa busungen så han inte ramla för i nästa ögonblick hände detta:
Eller vad säger ni om detta:
Han "knappade lite" på mammas dator och ips vips hade han vänt på steken...
Tack och lov varvar han ner emellanåt och man kan ju tänka sig att han sover gott efter allt han hittar på... ;o)
Halta Lotta :o(
Melrose är JÄTTEHALT!!! Hon har gått från att jag såg en oregelbunden markering i torsdags, tyckte hon var lite knackig igår när jag tog in henne, till superhalt idag - ingen värme, inget sår, ingen svullnad, lite puls. Misstänker starkt att det är en hovböld så nu blir det våtvarmt bandage och så ska jag försöka få hit hovis tidigare än schemalagda onsdag. Lilla skruttan, hon tycker det gör ont, ont, ont... :o(
Holy cow vad dåligt!!!!
Jag har idag ridit tidernas SÄMSTA ridpass på en häst som såg ut som Ella, lyssnade till namnet Ella men jag vetisjutton om det verkligen var hon... Om ni tänker er den absolut trögaste och mest lata ridskoleponny ni kan tänka er... sedan tänker ni på den värsta brunstiga pissmärr ni kan tänka er... och så tar ni det gånger 10 så börjar ni komma upp i dagens standard på hästen jag satt på. Ren skär bedrövelse! Ok, visserligen var underlaget på ridbanan den sämsta jag någonsin ridit på, det var verkligen som att rida runt i kvicksilver och tyvärr har jag en häst som faktiskt bryr sig om sådant. Jag såg flera käcka hästar som trallade på helt obekymrat (garanterat valacker *s) så jag ska väl inte skylla på det egentligen men liiiite tänker jag allt skylla på det ändå (ska inte klaga för mycket utan vara tacksam att det finns klubbar som faktiskt anordnar tävlingar). Sedan regnade det ungefär hela framridningen (som visserligen var snäppet bättre än tävlingsbanan ska sägas) och fröken Ella är ju inte direkt någon fan av att behöva ridas i regn heller men till hyvens och sist så ska jag faktiskt skylla på hästen idag. Jag red för allt jag var värd men hon bara stängde av och lyssnade inte ett smack på mig när vi väl kom in på banan. Totalt bortkopplad. Hon ville inte gå fram i trav, spjänade bara emot i munnen och drog, vägrade fatta galopp och det var bara helt fruktansvärt talanglöst... Extra frustrerande för hon blev sådan här när jag släppte spöt, har aldrig hänt tidigare. Det var så illa att jag stannade framför domaren och sa att "-jag skiter i det här nu", men han tyckte jag skulle rida sista linjen också för jag var ju nästan klar. Så jag gjorde det, mest för att va fan spelar det för roll ändå?! Skrapade ihop en sorglig liten skara poäng och med felridningen jag fick när jag konfererade med domaren blev det 49,39% och det ENDA positiva som står i hela protokollet är på sista halten "jämt uppställd" (en 6:a). Jag klagar inte på domaren, för det var precis så bedrövligt som han tyckte men - usch å fy å blä säger jag bara!!! Petra hävdar att hon lyckades få ett par fina bilder in emellan men jag är tveksam...
Så det är bara glömma och gå vidare - och träna så in i bänken tills primadonnan är så stabil och stadig att en tornado inte ruckar på henne! Nya planen är alltså att inte tävla mer denna säsong utan träna, träna, träna, träna... Jag tänker INTE göra en sådan pinsam uppvisning igen...!!!
Så det är bara glömma och gå vidare - och träna så in i bänken tills primadonnan är så stabil och stadig att en tornado inte ruckar på henne! Nya planen är alltså att inte tävla mer denna säsong utan träna, träna, träna, träna... Jag tänker INTE göra en sådan pinsam uppvisning igen...!!!
