Läste just igenom vad jag skrev igår kväll och jösses - vilket svamel ;o). Var nog rätt trött ändå...

Kontentan var iaf att jag ville bara blajja ur mig helgens uppdämda tankar och det gick väl - handen på hjärtat - sådär ;o). Tog en fika med en kompis igår (som också rider för T) och fick lättat mitt hjärta för henne. Det resulterade i att hux flux började tårarna rinna och det var himla märkligt. Men det blir väl så när man sätter ord på sina tankar och faktiskt uttalar dom till någon... Det är bara så otroligt frustrerande hela grejen, jag köper - 90% av tränarens koncept och de resterande 10% kan jag bara inte ta till mig... Hur gör man då? Som snälla kompis/terapeut sa igår "du kan ju aldrig ändra på tränaren, antingen köper du konceptet och fortsätter, eller så tar du en paus. Du kan ju bara ändra på dig själv...". Kloka, visa ord såklart. Men det är så jäkla trist när det har funkat så bra fram tills nu, men nu med pressen så kommer vissa andra aspekter in i hur man går vidare och det är dom som är "resterande 10%" som jag bara inte kan ta till mig - utan snarare är emot...

BLÄ! Inte alls roligt, men det är väl dags att ta sig en liten paus så här över sommaren och fundera på vad man vill och inte vill... Det hela handlar ju om tillvägagångssätt och sin egen röda tråd. De 10% strider mot MIN röda tråd...

Nej, nu har jag lunch date med min man!

Ella har varit toppen det sista, vi har kommit framåt det sista vilket såklart känns jättekul. Däremot har jag hamnat i en svacka med tränare T tyvärr. Just nu känns det inte alls bra, har ingen ridglädje i dom träningarna längre och det är skit-trist!! Har gått och klurat på det sista månaden ungefär. Känns lite som att vi har "vuxit ifrån" varandra. H*n är så otroligt engagerad och vill så mycket, men kanske lite för mycket?! Jag är ju trots allt bara en glad amatör och kan inte ta sådana enorma steg framåt som h*n vill att jag ska göra?! Det hela började med en fantastisk träning som jag försökte skriva om här tidigare... Vi började få igång Skruttan bakifrån och sedan dess är det exakt det som vi har jobbat med... Bara... Hela tiden.... 45 min på volten, runt, runt, runt.... Och hela tiden är det "mer, mer, mer" - det blir liksom aldrig nog, vilket - på mig- lockar fram prestationsångest och jag tappar all ridglädje.  Känner inte att resultatet duger någongång utan hela tiden är det "mer, mer, mer". På kommentaren "hon är duktig men mer tryck - hon ska gå som på glödande kol" så känner jag - hur mycket mer?! Jag är inte kompetent nog att få till det mer än så just nu. Har varken kunskap, motorik eller styrka för det. Är helt med på att tränaren ska pressa våra gränser, men samtidigt kan jag tycka att dom ändå ska lägga det på en realistisk nivå. Jag får bara prestationsångest och känner mig värdelös som ryttare, vad ger det?!

Nu är jag såååå trött så ögonen går verkligen i kors - får fortsätta svamlandet någon annan dag...

Tjo å tjim

Känns som att jag kanske har skrivit det föut?! Hur som haver, våren har kommit och det har varit en helt underbar vecka med 20+ temperaturer och strålande sol. Paddocken har blivt klar, dock är den VÄLDIGT mjuk så nu behövs vatten för att den ska sätta sig. Typiskt - innan ville man bara att det skulle sluta regna och torka upp så man kunde anlägga paddocken - och nu vill man ha lite regn så den ska sätta sig... Aldrig är man nöjd ;o)

Gården börjar arta sig riktigt bra - vi har varit duktiga och fixat en ny stor gräshage till de små raringarna. Tyvärr visade det sig att båda mina inackorderingar har blodmask (viva la träckprov) så dom har i helgen blivit avmaskade och går nu i en liten grusad hage för att hållas kontroll på.  Lesson learned är att aldrig stalla in någon utan att först ha begärt träckprov! Men så är jag ju nybörjare på det här med att driva stall också... Är ju bara så synd om man skulle riskera mina fina parasit-fria marker! 

Igår red jag Selene för första gången - det var jätteroligt. Var en väldigt okomplicerad upplevelse, satt mest upp för att känna (och Selene var jätteslö av 2 dagars gräsätande och strålande sol *s) och blev mycket positiv - ser verkligen fram emot att få komma igång mer med henne... Så nu ska jag försöka hålla igång henne varannan dag - blir lite unghästigt ett tag då hon inte varit igång på så länge! kul, kul..