Det är lite frustrerande att jag inte hinner uppdatera i takt med att allt händer!!!

Berättade jag att Jack den lilla busen hoppade ur hagen? Han och Fille lekte som tokar i hagen (dom står tyvärr fortfarande i den lilla bredvid vägen pga all is), jag var på jobbet och mamma var hemma med Albin. Pojkarna lekte alltså på och hade huuuur kul som helst, mamma stod och tittade på dom när dom springer mot staketet, Jack hade tydligen bra fart och inser väl att han inte kommer få stopp och hoppar över staketet i ren självbevarelsedrift… 120 cm staket - ponny 117 cm i manken… Svarta hingsten är alltså ute på vägen och springer, klockan är 16:20 och rusningstrafiken har såklart börjat, mamma ringer mig… PANIK!!!! Jag fick ringa Christine som var i stallet MEN ute på promenad (mamma hade inte hennes nr), Christine var längst in på Synnerödsvägen (typ 1,5 km bort) och jag kastar mig från jobbet in i bilen. Inser ju såklart att JAG inte kommer kunna reda ut det här och är TOKRÄDD att något ska hända min älskade lilla ponny. Vi har ju redan haft enorm änglavakt redan med hästarna så jag var rädd att vi "använt upp" det vi hade fått och att det nu var dyster utgång som gällde… Ringer mamma 188 ggr och hon svarar inte - ännu mer panik!! Vid det här laget tror jag ju Jack är påkörd och att det är därför mamma inte kan svara. Efter ett par minuter ringer hon tillbaka och meddelar att ponnyn är infiskad och placerad i säkerhet innanför boxens trygga väggar och även Fille är med honom inne. Mamma hade sprungit ut och fått tag i Jack, vår underbara granne pensionären I hade kommit ut (för han såg en buss som stannat och blinkade med varningsblinkers) så han hade tagit Fille (hingst!! 2 år!!) - i grimman - och lett in honom… Är så himla skönt att båda pojkarna är så välartade att även en icke hästvan människa kan plocka in dom så lätt. Särskilt som pojkarna säkert var rätt stressade över situationen men ändå lät sig ledas snällt. Tackar ÅTERIGEN den underbara skyddsängeln som finns någonstans där uppe och vakar över mina hästar - jag är OERHÖRT TACKSAM att du finns…

Har även varit iväg med Trollet till åby för att dra vargtänder. 2 st gigantiska, elaka vargtänder som inte alls ville släppa taget. Tog över 1 timme innan dom var ute men Melsan var riktigt tapper och uppförde sig (återigen) som ett sant A-barn. Det är verkligen en fröjd att åka med henne nuförtiden. Har däremot lovat henne att nästa gång vi åker ska vi hitta på något kul så transporten inte alltid innebär att det ska göra ont :o(. Vi hade samma veterinär som skötte hennes bog och hon berömde Melsan att hon blivit så fin i kroppen plus att hon hade musklat sig bra över bogen - jättekul!! Tyvärr visade det sig att hon höll på att tappa ytterligare en mjölkis PLUS fick de 2 sista tänderna längst in så hon var återigen lite sårig och rörig i munnen så hon får ta det lugnt i 2 veckor nu innan vi kan börja växla upp lite med henne igen. Vi kan iaf fortsätta med att rida ut under tiden så hon behöver inte tappa av så det var ju alltid något. Återbesök igen i slutet av april för att kontrollera att hon fått ordning på munnen inför sommaren och allt gräs och därefter hoppas jag att det räcker med grejer för henne!

Passade på att åka iväg till ridhuset med Ella när transporten ändå var på bilen och gjorde ett helt ok pass, var lite stressad för att hinna innan dagishämtning men kände att 40 min i ridhuset är bättre än att skritta ut på hårda isvägar för tredje dagen i rad… Så jag var lite stressad i början av passet men när jag väl taggade ner gjorde även Ella det och vi jobbade med galoppen, tempoväxlingar och övergångar. Ella kändes lite trött och stel men blev som sagt rätt fin till slut ändå. Det är så KUUUUUL att vara ordentligt igång igen även om vi har en hel del att ta igen i grundridningen för att få ramen lite mer på plats igen, men det kommer :o)

Idag är det fredag och jag ska åka och hämta Albin nu, får se om jag hinner slänga in lite bilder sen på Ella och mig från när Gustaf var med och fotade i söndags. Annars är det Taco och Let's Dance som står på agendan för kvällen ;o)

På Ellafronten har det varit fantastiskt roligt de senaste dagarna. Har av 5 dagar varit i ridhuset 3 och av dessa haft träning 2 och det har gått så galet bra!! Ella är positiv, på hugget och verkar tycka det är jättekul att få jobba igen. Visst känns det att vi varit ifrån "riktig" träning ett tag, ramen är inte som den borde, hon tränger med bogen osv men på det stora hela känns det som att vi har löst vintersäsongen över förväntan hittills. Hon känns stadigare i formen i galoppen, starkare och mer påverkbar. Konditionen är också bättre (på Ella - inte mig!) och det gör ju att vårt utgångsläge nu är bättre än när vi slutade i höstas... Vad som måste läggas massa fokus på är min sits, det är märkligt vad man tappar sin sits och inverkan fort. Eller rättare sagt, lägger till med massa olater *oops*. Det känns jättekul att komma igång igen nu hoppas jag bara vi får träningsro så vi inte behöver tappa tråden igen :o)

Inridningen av Trollet fortsätter. För er som inte vet det så har Melsan mer och mer gått in under smeknamnet "Trollet" av 2 anledningar faktiskt. För det första har det gått troll i hennes igångsättning med alla möjliga konstiga orsaker. För det andra ser hon ut som ett troll med en kalufs som VERKLIGEN behöver fixas men jag drar mig då den är rätt käck att ha när Trollungen studsar, "mantag" is tha shit ;o). Sedan senast har hon varit ute på 2 uteritter & en promenad och skött sig kalas. Sista gången kunde jag till och med skritta henne sista biten längs vägen utan några som helst problem trots ett pärlband av brummande bilar som susade förbi - duktig tjej!!!

Igår var vi iväg till ridhuset för att rida där (första gången någonsin) och det var… intressant! Vi promenerade till ridhuset och tog några varv där matte var på backen, miljöträning var ordet ;o). Ganska spänd Trollunge såklart men hon coolade ner sig rätt snabbt ändå så jag satt upp och tog rygg på världens bästa unghästsupport M&M. Skrittade några varv på fyrkanten, travade några varv och sedan försökte jag rida runt lite själv medan Madde skulle bygga upp hinder. Då kom lilla djuret på att det var ju ganska läskigt att gå själv… jätteläskigt faktiskt! Så hon började stegra och tramsa. Som om det skulle bli lättare och mindre läskigt att stå på 2 ben istället för 4?! Konfererade lite med Madde där vi konstaterade att lillhästen förmodligen bara testade gränserna lite så jag manade på henne och fick henne iaf att gå framåt, Madde var färdig med hindren och satt upp så jag tog rygg igen. Några tramsigheter senare kunde vi trava ganska käckt och då nöjde jag mig med det. Är ju inte kul när skithästen reser sig men vad kan jag säga?! Hon är hon ju sto… Hoppas iaf att det är en snabbt övergående fas och att hon någonstans insåg att det inte var okej. Nu får jag bara se till att göra det så bra som möjligt för henne med utrustning och annat. På torsdag ska jag till Åby och dra dom hemska vargtänderna (som konstaterades vara i vägen sist vi var inne), sedan är det förhoppningsvis färdigt med alla uppehåll och avbrott i hennes igångsättning. Ska även ringa ut sadelmannen igen och hitta en bra sadel till henne. Nu har hon Ellas och den är inte helt optimal på henne tyvärr, tror egentligen inte det stör henne jättemycket ännu men det är lika bra att kolla efter en egen :o)

Vi har de senaste 2 veckorna "roat" oss med att skola in Albin på dagis och jag måste säga att det är heeeelt fruktansvärt! De första 3 dagarna var jag där tillsammans med honom hela tiden och vi gjorde en "normal" dagis-dag tillsammans och det var väl helt okey, dag 4 var det meningen att han skulle börja vara där själv och det gick rätt bra faktiskt. Dag 5 hade han listat ut att han skulle bli lämnad kvar och då kom tårarna… Sedan dess har lämningarna inte fungerat längre. Gustaf har fått ta lämningarna, dels för att det passar bättre med den totala snurren med logistik och tid och dels för att han grejar det trots allt bättre än jag... Det bara är så, mitt modershjärta pallar inte! Har lämnat 1 dag och det något av det värsta jag gjort! Från det att jag gått utanför dörren på dagis SPRUTADE tårarna mer eller mindre non stop i 3 timmar! Känner hur det tårar upp här och nu bara jag tänker på det…

Hur lång tid tar det innan han börjar acceptera lämnandet och inte vara så himla ledsen?? Nu har det iofs gått över relativt fort (5-30 min ungefär) och sedan har han lekt ganska bra. Har kommit lite tårar till och från men han äter bra och somnar utan problem så jag tror inte han känner sig otrygg på något sätt egentligen?! Men det spelar ingen roll, den här separationen är vidrig och jag önskar det fanns ett sätt man kunde undvika den, är nästan så jag funderar på att bli dagmamma själv istället… Jaja, det är väl bara att bita ihop och hoppas på att det löser sig snart men ÅNGEST har fått en helt ny innebörd!

Idag är jag så stolt och nöjd med Melrose! ÄNTLIGEN har vi kommit ut på uteritt efter alla sjuhundraåttionio störmoment som kommit mellan. Vi hakade på M&M och red "pallrundan", lilla trollet skötte sig jättebra. 2 pyttesmå bockningar i början men annars ingenting och bockningarna kom faktiskt när jag drev på henne för skänkeln precis i början när jag kommit upp så det var egentligen inte så konstigt. Hon är ju trots allt endast sutten på 3 ggr sedan skadan i somras och det har varit men någon vecka emellan hit och dit så jag klandrar henne inte. Senaste uppsittningen var ex för en vecka sedan... Inte optimalt på något sätt men efter det blev det ju så galet halt på vägarna och hon var barfota bak, stackarn halkade runt som en liten bambi. Men nu har hon både skor och brodd x4 även bak så nu sjutton ska vi igång! Jag blir så himla glad av henne, hon är så trevlig och positiv hela tiden och uppskattar verkligen när hon får vara med. Ska bli jättekul att se vad det blir av henne, hon har många positiva kvalitéter...

Även Ella blev rastad idag efter 2 dagars vila. Red ut (vilket såklart inte är helt optimalt när Primadonnan latat sig i dagarna 2 och dessutom blåste det rätt duktigt) men jag kände att jag inte skulle orka ett pass i manegen för är fortfarande inte bra från min förkylning. TramsFia var såklart på hugget och skulle inte gå lite här och var, det var farliga båtar, bilar och människor óch gud vet allt... *suck* Men efter att ridit cool 4-åring ute kändes det inte okej att 8-åringen skulle tramsa. Hade helt enkelt inte tålamod till det och fick ta ett par rejäla duster med henne till en början men sedan blev hon rätt bra och uppförde sig som folk igen. Det är ju själva den vad hästkraken fjantar ibland alltså... Sista galoppsträckan i pulssnö var till och med riktigt rolig (tyckte även Ella *s). På det stora hela blev det en bra hästdag med rastning av bägge damerna medan killarna hade galet kul i hagen och lekte som tokar i vanlig ordning. Dom rastar sig väldigt bra på egen hand måste jag säga ;o)

På eftermiddagen var det dags för kalas hos MAMMA SOM FYLLER ÅR IDAG - GRATTIS, GRATTIS :o)

Med tanke på rubriken i mitt förra inlägg så är det kanske föga förvånande att jag idag häststrejkar! Jag ORKAR verkligen inte aktivera dom idag, lite dumt för Ella stod ju igår men så får det vara. Ibland får man skolka ;o). Har iofs kört stallet ordentligt med storsanering av 3 boxar, spånat, städat kattlådor, sopat logen etc etc så jag har egentligen inte dåligt samvete... Det enda är väl att jag får en spännande tur med Ella imorgon ;o). Har iaf bestämt med M&M att haka på dom imorgon med Melsan så det känns bra, blir spännande med en uteritt på henne men Monki är så stadig så bättre sällskapshäst får man leta efter. Kul, kul - men ni får gärna hålla tummarna för att lillhästen uppför sig ;o)

Nu är det alltså dags för fredagsmys och Let's Dance. Ska bli kul att se hur det går för Helena idag :o). Sedan konstaterade jag att vi har sovmorgon imorgon för Christine har morgonstallet - lovely!! :o)

Tisdagens utfall:
Ella - vila
Mels - longering

Inte helt fy skam med tanke på att jag kom ut i stallet halv 9 på kvällen och det hade börjat snöa som f-n! Lite ståndaktig börjar man minsann bli ändå… Tyvärr (eller vad man ska säga) betyder det att jag MÅSTE rida Ellahästen idag och snön har inte direkt minskat. No, no det har snöat hela dagen och kommit minst 15 cm sedan igår kväll så där ser man, jag hade minsann rätt ;o). Men hänger inte läpp för det, här ska ut och galoppas i snön!! Kommer få åka tidigare från jobbet så man inte fastnar i snöovädret men det må väl vara hänt (för den här gången *s). Misstänker att öva halvhalter som jag tänkte satsa på igår kommer gå... sådär (?!) idag men man måste ju passa på när man har sådant här ypperligt "galoppa-i-snön" väder. Funderade ändå på att ta ridhuset då så det verkar ju vettigt ;o)

Planering ons:
Ella - Styrketräning galopp
Mels - uppsittning alt vila

Jag hade planer på att göra ett storstilat inlägg igår på årets sista dag, likt det jag gjorde förra året men det blev inget av det. Jag började men av någon anledning tröt inspirationen för när allt kom till kritan insåg jag att jag är endast tacksam. Tacksam för Albin, familjen och hästarna, tacksam att alla nära och kära har hälsan. Inför 2011 hoppas jag att det fortsätter och att vi får ha det gott... Kort och Gott!

SÅ Gott Nytt år go vänner, hoppas ni får ett underbart 2011 :o)