Som alla säkert vet vid det här laget så har en ofattbar massaker inträffat på en ö utanför Norges kust, 93 ungdomar mellan 10-25 har skjutits ihjäl av en totalt puckad person som inte anser att han gjort något fel... Hela händelsen i sig är en fullständigt katastrof och mina tankar går till de drabbade och deras familjer. Inga ord kan beskriva den sorg och hjälplöshet som dom måste känna i detta nu... Men jag vill inte gå in på det, är inte tillräcklig författare för att kunna göra dem rättvisa...

                 

Vad jag däremot vill göra är att spy galla över idioten bakom och det faktum att media fullkomligt PRÄNTAR in hans namn på våra näthinnor. I varje artikel nämner dom hans namn gång på gång på gång, tror den senaste artikeln som var en spalt på nätet upprepade hans namn säkert 12-15 ggr. Han själv säger att han hellre blir hatad än glömd... Att han blir glömd inser nog vi alla att han aldrig kommer bli efter sitt illdåd, men att vi ska komma komma ihåg hans namn kan man ju göra något åt. Att ge honom den mediala uppmärksamhet han får nu och där man verkligen präntar in hans namn i våra medvetanden är galen. Jag tycker absolut att man ska berätta, rapportera och allt som hör därtill men hedra dom som hedras bör. Namn inte parasitens namn. Ge honom inte den tillfredsställelsen...

Igår var jag och Tina ute med Ella och Mels på grusvägarna i blåsten. Som tur var klarade vi oss från regnet som fullkomligt öste ner precis innan vi skulle ses i stallet och rida ut, ibland ska man ha tur ;o). Melrose behöver komma ut lite mer och jobba på bjudningen, hon blir mycket roligare ute än o paddocken såklart men jag tycker fortfarande att hon behöver ha med sällskap. Nog för att hon är rätt cool men det är dumt att riskera något då hon trots allt är rätt grön ännu... Önskar jag kunde säga att båda hästarna uppförde sig bra men så var inte fallet. Ella fick sig världens tokfnatt, hon är ju inte den stadigaste utehästen när det blåser direkt utan hon är som en skrämselsökande missil och fullkomligt LETAR efter farligheter. Vansinnigt tramsigt och inte ett dugg kul, särskilt inte som hon ska vara den stadiga vuxenhästen till Mels. Jaja, hon har ju iaf blivit väldigt mycket bättre och med den här utvecklingen ska hon väl vara en stadig utehäst någon gång runt 2019...

Hade fullt sjå med att hålla ordning på Ella så det blev dessvärre inga ridbilder idag, synd för det hade varit kul att ha något nytt på Melsan. I brist på det får ni hålla tillgodo med en bild av Sally istället, katten som aldrig tycks få in i sitt huvud att man KAN INTE fånga fåglarna när man är längst upp i trädet - dom har för stor fördel... Men skam den som ger sig ;o)

              

2 ord som gjorde min dag fullständigt!!! Det var första gången som min älskade lilla son sa det till mig och ni kan ju säkert gissa om det kändes i hjärteroten på den ömma modern... ;o). Jag blev så himla glad så jag frågade honom:

-"Men going, sa du att du älskar mamma?!

Varpå jag fick svaret:
-"Näääää"...

Hahaha, han är för go lilla prinsen!! För övrigt händer det grejer nuförtiden, jösses vilken utvecklingskurva!! Han snappar upp allt man säger och gör, och han tycker det är väldigt roligt att "-hjälpa mamma". Oftast innebär det att han vill packa höpåse eller hjälpa mig när jag mockar i stallet men häromdagen hittade jag honom i köket där han skulle packa upp en matvarupåse som stått sedan dagen innan... (lämnad av Gustaf - inte mig!! *s). Hur stolt blir man inte då?! En annan dag satt han och tittade på Bolibompa, jag var i köket och lagade mat. Efter en liten stund kommer han till mig med min mobil och säger "-Mammas prata"... Jag tittar på mobilen och hade ett missat samtal! Då har rediga killen hört att den ringt och ska tala om det för mig, sötnöt!

            
Livsnjutaren låg och vräkte på stolen på altanen, kudden sprang han minsann och hämtade själv. När han kom tillbaka la han den i stolen, klättrade upp, drog en djup suck och sa -"GOTT..." ;o)

            
Albin fick sitta bakom ratten på hästbussen när vi hjälpte Gustaf lufta bromsarna, snacka om att lyckan är gjord!! Lastbilstokiga sonen var helt i sitt esse när han satt vevade med ratten och pillade på alla spakarna... ;o)

Konstaterade just att jag helt missat att berätta om sadelturen! I onsdags åkte jag ner till Falkenberg för att prova sadlar på Ella, måste säga att resan gick förvånansvärt bra och Ella uppförde sig över förväntan. Normalt sett brukar hon bete sig som ett monster på transporten men dagen till ära stod hon riktigt bra och brötade bara lite (dock tillräckligt mycket för att lyckas dra av sig en baksko konstaterade jjag när vi kom fram). Nåväl, det var ju en himla tur att det inte var dressyrlektion som stod på agendan! Väl på plats fick vi konstaterat att min Albin låg inte särskilt bra nej, den klämde henne på ett ställe mitt under (för smal ) medans den totalt sett egentligen var för vid för henne (märkligt kombo men tydligen är Albionsadlarna ganska smala över mittendelen). Provade ut ett antal sadlar och traskade ner till ridhuset. Provade totalt 9 sadlar tror jag det blev till slut och konstaterade att Primadonnan fullkomligt älskade 2 st, en begagnad Kentaur Medea och en ny Connection. Att Ella älskade dessa gick verkligen inte att missa, hon blev som en totalt ny häst med dessa på ryggen och dansade fram med en energi jag inte riktigt visste hur jag skulle hantera efter denna låååååånga period av att försöka få henne gå fram. Men jag tar hellre detta och lär mig rida på det :o). Efter att ha provat alla dessa sadlar visste jag knappt vad jag själv tyckte om något så jag fick låna med mig båda sadlarna hem för prov en vecka och suga lite på karamellen… På onsdagen blev det inte så mycket mer när vi väl kom hem så det kommer bli spännande att rida in sig. Igår red jag ut i den underbara sommarkvällen med Kentauren och det kändes riktig bra. Ska ta ett pass i paddocken idag för att verifiera, även om det inte känns särskilt lockande att ge sig ut i en dammig paddock en fredagskväll. Nåväl, blir ett joggingpass bara ändå för jag ska rida kurs i helgen…

Var ute hos småhingstarna som nu är totalt älgvana, gick på varsin sida staketet med en fjolårskalv och betade så det bådar ju gott inför framtiden och kommande skogsturer. Dom är så himla rediga nu på betet, har blivit stora och förståndiga så dom har lyckats lista ut att när det är som varmast söker man upp ett svalt ställe med skugga i skogen och sover där! Äntligen!! Förra året var Fille helt bedrövlig med betesvett men nu, 1 år senare börjar det hända saker och jag blir jättstolt! Passade återigen på att förbereda Jack inför kommande inridning och hängde lite plus hoppade bredvid honom, i vanlig ordning brydde han sig inte ett smack! Ska bli väldigt spännande höst med honom. Ska försöka kontakta den potentialla inridaren och se om det fortfarande finns möjlighet att få till något, annars har jag en plan B i åtanke… ;o)