Det finns inte ord att beskriva denna LJUVLIGA häst!!! Ståpäls och tårar i ögonen är vad jag sitter med efter Edwards ritt i küren ikväll... Det är knappt man känner sig värdig att överhuvudtaget titta på denna underbara fyrfoting med duktiga, duktiga ryttare... Mij Laijki :o)

Ska lägga upp en länk till denna sagolika ritt så fort den kommer in på youtube, tills dess får ni hålla tillgodo med bilder av den vackra, vackra hingsten!!

Under min graviditet har alla hela tiden sagt att "glöm det när bäbisen kommer för då kommer du inte hinna någonting", eller " passa på nu innan för sen kommer du inte hinna". Har haft lite svårt att köpa sådana kommentarer för jag tror att det till viss del finns en gnutta sanning i det, men är också övertygad om att det handlar om prioritering och vilja.... Jag är nu mer övertygad än någonsin att det handlar om just prioritering och vilja, men vad jag inte visste var hur dessa 2 skulle komma att påverkas av bäbisen. När jag slappar här i soffan, med Albin sovandes på min mage är det väldigt svårt att vilja vara någon annanstans! Hans andetag där han ligger, totalt avslappnad och trygg i mammas famn.... Det är häftig känsla att veta att det är jag som inger honom denna trygghet och lugn. Det är fascinerande hur denna lilla, lilla varelse fullständigt har lagt beslag på våra hjärtan här hemma och det är inte särskilt svårt att prioritera att lägga mycket tid på honom :o)

Är väldigt tacksam för jag hinner fortfarande med hästeriet, även om jag inte hinner drälla i stallet på samma sätt utan istället får vara lite effektiv ;o). Känns viktigt att fortfarande få vara "mig" och utan hästeriet hade jag nog inte varit en särskilt bra mamma till Albin. Det ska sägas att utan Gustafs stöd skulle det inte fungera! Vare sig med föräldraskapet eller hästeriet. 4 hästar gör det inte lättare att hinna men "där det finns en vilja finns en väg"... Hoppas jag iaf ;o) 

För den som inte redan blivit uppdaterad (tror jag beklagat mig för de flesta) så har jag drabbats av en hemsk sommarförkyldning och det är fruktansvärt synd om mig! Här får man för att jag var ute och roade mig utanför gården i helgen *suck*! Har legat i 2 dagar och känner mig skit, Albin är snörvlig han också men tack och lov sover han mer än han är gnällig. Har belönats med ännu en lärdom om spädbarn och den här tänkte jag dela med mig av ;o). Små bäbisar tycker INTE om när man försöker rädda dom från "hemskheter" som barrikaderar näsan på dom... Jisses, vilka röstresurser det finns i de små kropparna! Inte heller helt lätt att fiska ur "hemskheterna" ska jag säga, förstår ni hur liten en näsborre är på en 6 veckor bäbis?!

Man kan minst sagt säga att livet ter sig heeelt annorlunda sedan Albin klev in i våra liv och man lär sig nya saker varje dag... Än så länge ligger de jobbiga sidorna i skuggan av de roliga *peppar, peppar* och det är jag glad för, men å andra sidan har jag haft tur och fått en väldigt okomplicerad bäbis! Får verkligen hoppas han fortsätter vara lika okomplicerad framöver också... Hela förmiddagen idag har han varit ljuvlig, vi har lyssnat på musik, jag har försökt sjunga bäst jag kan och Albin har skrattat åt mig i stort sätt hela tiden... Det är verkligen underbart när man får tillbaka den uppmärksamheten och man märker att han faktiskt vet att jag är jag. Senaste veckorna har han utvecklats väldigt mycket med att vara mer närvarande. Han tittar mer och kan fokusera blicken, ser verkligen fram emot hans fortsatta utveckling och allt det innebär... :o)

Det är så roligt att titta på hästarna och hur dom förhåller sig till varandra i hagen. Fiorello är ju helt upptagen i flocken och hittills har alla hästarna varit väldigt måna om honom utan Brio som inte riktigt har fått "komma till". Nu de sista dagarna har hon dock fått "access" till Fiorello även hon, vilket hon tycks vara glad över även om den lilla huliganen (Fille) tycks vara en liten fuling som manipulerar brudarna fullständigt... Tittade på dom precis, Brio och Fille stod och kliade varandra - jättemysigt - ända tills Fille tröttnade och nafsade efter Brio i ansiktet! Brio blev såklart sur på lillskiten och började jaga honom, varpå han gnäggade åt Melrose som gick emellan och jagade bort Brio medans den lilla filuren gömde sig vid mamma... Man får inte vara dum heter det ju...*hahaha*

Albin har fått träffa sina blivande lekkamrater för första gången. Trillingarna Max, Wiktor och Hugo med föräldrar var här och fikade igår så vi hade verkligen fullt hus med spädbarn högt och lågt ;o). Var verkligen jättekul att träffa de små grabbarna och dom har verkligen vuxit ikapp - Max var bara 200g efter Albin. Det är verkligen hur kul som helst att han har 3 kompisar i dom och jag misstänker att det kommer bli en hel del hyss i framtiden...

All eloge till J & R för det hästejobb dom gör med 3 pluttisar!! Det är verkligen fullt ös hela tiden och det är nästan matning på löpande band, när dom hunnit med alla 3 börjar nr 1 om igen... Var rätt roligt för ett tag satt vi där med varsin bäbis och matade *hahaha*...

Tja, inte kan man klaga på denna lilla rara bebisen ;o).


13-tiden, pappas bröst


18-tiden, gosiga filten jag fick av moster... Zzzzz

Ni anar inte hur hjärtat värker på mig när han ligger så här mys-pysigt... Min lilla gos-bebis!

I år har ju det mesta varit lite upp och ner i min tillvaro, detta året har ju varit långt ifrån något annat man upplevt ;o). Så det var väl inte särskilt konstigt att jag skulle snurra till åtminstone någonting med hästarna?! Det slumpade sig så att det blev Ellas vaccinering som blev knas och jag missade den med 3 veckor. Nu tänkte jag att det inte gjorde så mycket i och med att vi inte skulle tävla utan jag skulle bara ta en ny grund och så var vi rätt igen. Det var ju bara det att jag fick för mig att spruta 2 i grunden var inom 6 månader - vilket var helt fel!! Skulle ju vara inom 3 månader. Så nu står jag här och får ge Ella en NY grund igen... - Men vaddå, 4 vaccineringssprutor på 1 år är väl normalt?! Puckat! Jaja, det kunde ju varit värre men man blir ju lite sur. Helt klart en onödig utgift på min stackars föräldrapenning!

Hade iaf veterinär ute häromdagen så nu är vi snart på rätt köl igen, Ella är vaccinerad, alla hästarna har fått sin boutilism och Fiorellos vaccineringsfärd har börjat. Han var superduktig med sprutan! Rörde inte en fena utan stod som ett ljus! Får se om han är lika duktig nästa gång då han ska ha 3 sprutor (boutilism igen, vaccination samt stelkramp)... För att inte tala om hur duktig han var igår då han stod ensam i sin box i en och en halv timme!! Selene är så himla trött på honom nu och har börjat bli lite stygg mot honom, så igår kände jag att det var dags att göra något! Vid intag ställde jag Selene i boxen bredvid Fille och det gick jättebra. Båda såg lite undrande ut men Selene var jättenöjd och Fille fick lite lugn och ro han också. Planen är att dom ska stå så några tim mellan intag och kvällsfodringen nu så blir det lite mjukstart innan jag börjar dela på dom över natten. Nu var det kanon för när jag släppte in Selene till Fille igen hade dom saknat varandra och var riktigt gulliga igen - skönt! Fille äter ju så duktigt nu så han klarar sig rätt bra, i hagen går han mycket med Melrose och kan vandra iväg ifrån Selene långa stunder så det är väl lika bra att utnyttja situationen lite för en smidigare avvänjning? Tror dessutom att det blir ännu bättre när han får hit en hingstkompis han kan busa med!

Tömkörde Ella igår och jösses sicken liten latis! Fick mana på henne som sjutton och då har hon ändå vilat i 2 dagar pga vaccineringen. Märker iofs på alla hästarna att dom är lite sega nu, gissar att det är omställningen till hösten som kom från ingenstans?! Däremot var hon himla fin och jag blir mer och mer sugen att komma igång. Har fortfarande lovat mig själv att skynda långsamt så jag tar det väldigt lugnt med ridningen. Har ju "bara" suttit upp 2 ggr än så länge. På tors ska jag till min barnmorska jag gick hos innan Albin föddes så jag ska kolla med henne hur vi ligger till... Hoppas på "officiellt" klartecken att kunna komma igång ;o)

Tjing!

Nu blev jag nervös! Börjar nästan ångra varför jag envisades med att visa Fille?! Behöva baxa på honom på en transport och åka till ett nytt främmande ställe - verkar väl ändå onödigt?! Särskilt som han är inne i en växtfas och ser lite rolig ut?! Jaja, just nu är jag mest nervös om han är halt eller ej... Igår när vi skulle ta in dom var alla hästarna helt tokiga och sprang runt som idioter, Fille gjorde världens praktvurpa och slog i vänstersidan (typ rumpan). Såg inget igår eller vid utsläpp idag, men å andra sidan skrittade han bara nu på morgonen. Får kolla honom sedan när vi ska ta in och fixa dom, *suck* alltid är det något...

Hoppas iaf på en någorlunda schysst bedömning TROTS växtfasen, domaren borde väl vara lite snäll och positiv när det är föl?!

VI har ju hittills mest hållt oss på hemmaplan, jag och min lilla familj. En och annan utflykt till BVC, hälsat på hos några familjemedlemmar men annars har vi inte gjort så mycket. Har i ärlighetens namn varit riktigt skönt, det känns som att vi har landat i att det finns en tredje familjemedlem som kräver oerhört mycket tid och uppmärksamhet och det känns riktigt bra.Trodde att omställningen skulle vara större men so far, so good! Albin är en relativt okomplicerad bebis än så länge och jag hoppas att det kommer fortsätta vara så... Gråter inte jättemycket utan det är mer när han vill ha mat, vilket iofs händer väldigt ofta. På dagarna ligger vi på 2-2,5 tim intervall och han äter 30-45 min varje tillfälle... Så kanske inte så konstigt att vi håller oss på hemmaplan ;o)

Men idag slog vi på stort och åkte in för att göra stan - the "nybliven småbarnsförälder"-way... Vi har handlat lite småbarnsrelaterade prylar som bärsele, amningspump och lite nya kläder till lill-prinsen. Därefter åkte vi till Linnéstan för att fika med Petra och Molly vilket var jättetrevligt. Kan absolut tänka mig att bli en latte-morsa. Sitta och fika och babbla strunt mest hela dagen, sämre kan man ju ha det. Var kanske däremot inte så roligt sällskap för Petra för jag hade så kul med att komma ut, satt mest som en fågelunge och tittade på folk åt alla håll och kanter (förlåt Petra). Får försöka komma ut lite oftare så det inte blir så stor grej för lantfjollan... *hahaha*

När vi kom hem fick vi besök av Thomas & Lina som var på förbiresa. Lina hade med sig hembakta kanelbullar (som var hur smarriga som helst) och en present till Albin - alltid lika roligt :o). Han fick en läcker body från Ralph Lauren som kommer bli fin, så fin!!

Nu sitter vi mest och latar oss framför TV:n, ganska nöjda med dagen...

... detta firades med ett besök hos distriktsköterskan där det konstaterades att lillkillen gått upp ett havt kilo på en vecka och nu väger imponerande 4420g.... Tungviktskungen ;o). Tycker nog att jag borde gå ner motsvarande - i rättvisans namn - men så är det inte... Attans! *hahaha*

Därefter åkte vi och hälsade på pappa = morfar en stund (vilket uppskattades massor). Även min kusin tittade förbi och fick hälsat på Albin. Prinsen uppförde sig som ett sant A-barn och var både vaken och på gott humör, mamma och pappa var såklart mäkta stolta ;o). Han har varit mycket mer nöjd de sista dagarna så vi hoppas att värsta "krisen" med magen är över. Vi har använt minifom och det verkar ha gjort susen! Idag började vi dessutom med magdroppar på inrådan av BVC.

Nya bilder på prinsen:


  

Som jag berättade för en dryg vecka sedan så misstänkte vi ju att Gördis hade varit i slagsmål - men hon hämtade ju sig bra och sedan har vi inte sett något... Förrän i fredags... då jag kände en ganska liten böld på ena sidan. Vi sa att vi skulle avvakta helgen och se om den försvann. Men icke - istället växte den ordentligt och idag kände jag att det var dags att rådgöra med veterinär! Till Gördis stora förtret, maken till katt att skrika i transportväskan!!!! Var verkligen så att hon sålt smöret och tappat pengarna och jag kan inte komma på när jag kände mig så hemsk senast ;o).

Väl hos veterinären så konstaterade hon att det var en ordentlig varböld (ca 6cm i diameter visade det sig i efterhand) och nu är Gördis rakad på typ halva kroppen på vänstersidan, hon har fått 2 st monster-dräneringsrör i ett stort kryss och såklart har hon fått den traditionella tratten på halsen så hon inte kommer åt att röra... Stackars liten. Ska gå på antibiotika i 10 dagar och återbesök om 4-5 för att ta bort dränaget. Alltid är det något, men tack och lov var det inte värre än så... Var ju orolig att hon hade blivit påkörd och fått inre skador så en varböld känns som jackpott!

Nej, jag hör på min pruttande bebis att det är dags för blöjbyte - hej hopp!