En vecka har gått sedan mitt sista inlägg och den veckan har varit väldigt händelserik med bröllop, falsterbo, sjuk Albin, sjuk Jennie och annat... Men det som gjort att jag inte orkat skriva är att vi i lördags förlorade vår lilla katt Saga, den lilla sociala gosekatten blev ihjälkörd och det tog liksom musten ur mig... Jag blir så fruktansvärt ledsen över våra älskade djur och nu har jag lite gett upp. Det är bara att inse att vägen här ute inte är kompatibel med katter - tyvärr... Det är oerhört tomt i stallet utan henne, Sally verkar verkligen sakna henne och det gör riktigt ont att se... Men jag kan inte skaffa en ny katt, det är bara på lånad tid och det känns inte rätt. Vi får försöka ge Sally det hon behöver och tidigare har fått av Saga...

Så tack lilla Saga för den korta tiden vi fick ha dig hos oss... Hoppas du har det bra där du är nu, vi saknar dig allihopa... :o(

Japp, det gör dom! Efter denna dagen är jag mer övertygad än någonsin... Sally blev påkörd av en bil, M i stallet hörde smällen och den var rejäl. Sally blev liggandes i dikeskanten, M sprang efter Gustaf och (är inte helt säker på händelseförloppet här) Sally hade iaf rest sig upp och lommat in i ladugården för egen maskin och gömmer sig på logen. Nu hämtar Gustaf mig och berättar vad som hänt. Efter en stunds letande hittar vi henne, hon går själv och verkar rätt okey med tanke på omständigheterna. Jag packar iaf in henne i buren och åker till blå stjärnan. Efter mötet med veterinären konstateras det att Sally har klarat sig med blotta förskräckelsen och Vetten tyckte hon haft "verklig änglavakt"... Jag vet precis vilken ängel som vakat över min fina katt - Tack Finaste Casper!!!

Saga är försvunnen!!! Jag gick in från stallet 13.37 och Christine kom vid 14 och under denna tiden har Saga försvunnit från ladugården och är no where to be found :o(. Christine hade letat en bra stund när jag och Gustaf kom ut och dom fortsatte leta i 20 min när jag gick en promenad med förtvivlad och övertrött Albin. Sedan letade vi alla 3 i säkert 45 min - men ingen Saga någonstans. Inte ett ljud och hon är en riktigt pratig liten misse i normala fall... Det känns ganska tungt :o(

HÅLL TUMMARNA att hon bara hittat en liten ljudisolerad gömma där hon ligger och sover gott, gott och kommer fram ur snart, pipandes precis som vanligt...

Min gosiga lilla katt har idag blivit påkörd! Är så himla ledsen över att ha förlorat en av de mest keliga, sociala och trevliga katter som någonsin funnits och jag kommer verkligen, verkligen sakna henne!! Det är svårt att ta in - 2,5 timma innan vi hittade henne hade vi vår sista kelstund, hon var jättemysig som vanligt. Nu önskar jag att jag hade hållt på längre, klappat henne ännu mer...  Har gråtit hela kvällen men är ändå enormt glad och tacksam över förmånen att få ha haft denna underbara katt hos mig så länge det varade. Jag tröstar mig med att hon har haft det himla bra under tiden och att hon var nog ganska tillfreds när hon lämnade oss. Skulle misstänka att hon smidde planer om hur hon skulle fånga mössen i det höga gräset på andra sidan vägen när det hände, och därför inte noterade bilen. Hon var förmodligen djupt inne i sina drömmar om den stora musen hon skulle fånga och sedan skryta med inför Sally när det som inte fick hända skedde...

Vila i frid min underbara lilla katt, vi kommer sakna dig...

Som jag berättade för en dryg vecka sedan så misstänkte vi ju att Gördis hade varit i slagsmål - men hon hämtade ju sig bra och sedan har vi inte sett något... Förrän i fredags... då jag kände en ganska liten böld på ena sidan. Vi sa att vi skulle avvakta helgen och se om den försvann. Men icke - istället växte den ordentligt och idag kände jag att det var dags att rådgöra med veterinär! Till Gördis stora förtret, maken till katt att skrika i transportväskan!!!! Var verkligen så att hon sålt smöret och tappat pengarna och jag kan inte komma på när jag kände mig så hemsk senast ;o).

Väl hos veterinären så konstaterade hon att det var en ordentlig varböld (ca 6cm i diameter visade det sig i efterhand) och nu är Gördis rakad på typ halva kroppen på vänstersidan, hon har fått 2 st monster-dräneringsrör i ett stort kryss och såklart har hon fått den traditionella tratten på halsen så hon inte kommer åt att röra... Stackars liten. Ska gå på antibiotika i 10 dagar och återbesök om 4-5 för att ta bort dränaget. Alltid är det något, men tack och lov var det inte värre än så... Var ju orolig att hon hade blivit påkörd och fått inre skador så en varböld känns som jackpott!

Nej, jag hör på min pruttande bebis att det är dags för blöjbyte - hej hopp!