Ljuset i tunneln...

Med risk att verka tjatig, men åh vad Ella är ljuvlig att rida!!!! Var iväg och tränade igår och ÄNTLIGEN lossnade "allt" som har varit motigt det sista, handbromsen försvann och jag bara njöt av min underbara häst! Jag red utan bågen för första gången på flera veckor och det är sjukt vilken skillnad det är på min sits och inverkan. Mina händer var inte längre ett problem och ingen är gladare för det än Ella. Jag själv blir ju dessutom stadigare totalt sett när jag inte sitter och velar med händerna plus att när jag har koll på mig kan jag fokusera mer på framförhållningen i min ridning. Det blir lättare att vara proaktiv mot Ellas trix för att göra det enkelt för sig. Min tränare påpekade flera ggr hur mycket bättre jag satt i sadeln och det är ju såklart kanonroligt att mitt tragglande börjar ge utdelning. Det är naturligtvis fortfarande lång väg att gå men det känns som att jag är på väg ur min självförtroende-svacka och ni anar inte hur skönt det känns! Hela ridpasset var så positivt och kul och det verkade faktiskt som att Ella tyckte det också. Traven var som en dröm, vi red finare skolor än vi någonsin gjort utan att bjudningen försvann och fick till några riktigt fina fattningar (något som varit min stötesten länge nu). Kul, kul!

Planen framöver är att fortsätta rida med bågen varje gång jag tränar men plocka bort den efter uppvärmningen. På så vis påminner jag mig själv om vad som gäller och fortsätter mantra in känslan i kroppen. Detta borde ge en positiv start på ridpasset = en positiv Ella och det är nog så viktigt...

Idag ska vi fira "framgången" med en härlig uteritt, det är vi väl värda ;o)


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Toppen92.blogg.se

Vardagslogistik, hästar, renovering och att finna sig själv och

RSS 2.0