Tankar kring Ella

Kom just att tänka på en sak. I och med att jag rider Ella på ett sätt där jag hela tiden är lite beredd på att hon ska flyga i luften så gör hon ju det - är det verkligen hennes fel då?! Ok, ibland tramsar hon rejält och visst kan hon bli rädd för saker (hon är ju trots allt ett flyktdjur) men hade hon verkligen blivit rädd för ALLT det hon reagerar på idag om jag hade ridit henne som en "normal" häst?! Eller är det så att jag genom min ridning säger åt henne att det är farligt ochatt det är helt ok att explodera/kasta sig/dinga?! Kan det vara så att jag ger jag henne "KOMMANDON" på samma sätt som jag gör en skänkelvikning eller öppna - fast omedvetet?!

Det är frågan...?!
 
Det är säkert så, självklart är det inte medvetet från min sida men ändå. Grejen är att Ella är egentligen en förbaskat cool häst, hon var ju med på polishästträning som 4-åring och var verkligen supercool, första hästen genom rökridån och allt... När vi är ute och promenerar är det inte mycket som hon bryr sig om men sitter jag på är det hux flux Ellaätande monster bakom vartannat träd?! När vi är ute och rider måste jag erkänna att jag är supertramsig i och med att jag är så sabla rädd för att möta älg - har ju älgskräck utan dess like!!! Så jag har ju radarn på och det är klart att Ella känner av det... åhhh så dum jag är *suck*!! Är ju såklart det som är orsaken ute!! Great, då är det bara min älgskräck jag måste övervinna... Och sen måste jag komma på vad problemet är när vi rider i paddocken eller i ridhuset - men det får bli nästa analys för nu är sovdags i Casa Ljungqvist. Får passa på innan kidsen drar igång med sina nattvakningar... ;-)
 
                        
                       Visst ser det mysigt ut med promenad i mörker, snålblåst och snö...?! ;-)


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Toppen92.blogg.se

Vardagslogistik, hästar, renovering och att finna sig själv och

RSS 2.0