Jag har funderat, funderat och åter funderat...Jag har också gått tillbaka och kollat på bloggen för det kändes som att jag har ältat detta Ella-läge förut - och mycket riktigt! Varje höst är det samma visa med Ella och hennes humör. Hon blir klämmig och tjurig, särskilt under brunsterna och jag kan inte annat än konstatera att Ella har det jobbigare på höstens än vad hon har på vårens pälssättning. Varje höst har jag gett henne järntillskott utöver B-vitamin och det har alltid hjälpt lite. Dags att handla tillskott med andra ord. Har dessutom bestämt att vi sänker ambitionsnivån ungefär hundra steg och börjar om från början - gas, broms, lösgörande och stretching... Påbörjade det arbetet idag och helt plötsligt hade jag en positiv och mjukare häst som bjöd framåt utan några problem! Att man ska vara så trög! Ska dessutom börja rida med bågen igen för min sits och hållning är bedrövlig just nu, är så himla svag i ryggen och bålen och jag tyckte bågen var fantastisk hjälp förra gången jag skulle igång efter barnafödsel och allt därtill... Självklart har jag ju som ambition att komma igång och träna med allt därtill men det tenderar gå lite sådär, om jag måste välja mellan att rida och springa blir ju valet lätt ;o). Är riktigt imponerad av mig själv. de senaste 10 dagarna har jag ridit MINST 2 hästar/dag (förutom igår)!! Inte dåligt för en småbarnsförälder... Såklart blir det snärjigt när jag börjar jobba men den dagen den sorgen!

 

Igår skulle Gustaf iväg och jaga efter jobbet men Iris var med på noterna och sov duktigt i vagnen 1,5 tim mitt på dagen så jag hann fixa stallet OCH longerat Ella under tiden - perfekt! Blev visserligen lite slappt då jag tog henne direkt från hagen och longerade i grimma men nöden har ingen lag ;o). Red Fille innan Gustaf åkte och sedan var jag redo för en helkväll med kidsen...