Det är helt otroligt vilken skillnad det är på att rida träning och tävling! Igår tränade vi igen och Ella blev hur fin som helst, hon har så många kvaliteter den lilla hästen och när hon väl slutar försöka bestämma utan istället bara är ridbar blir det sååå galet kul att rida. Märker ju på primadonnan att hon också är nöjd när man kommer dit så varför inte vara där hela tiden?! A och O är ju att jag SITTER PÅ RUMPAN och inte lutar mig framåt. Jag måste, måste, måste, skall, skall, skall börja med core-träning för jag är helt övertygad att det är nyckeln till hemligheten…Känns som att jag varit inne på detta ämnet förut… ;o). Nåväl, sent ska syndaren vakna så det är bara att ta tag i sig själv, märker ju tydligt vilken skillnad det blir i ridningen när jag faktiskt rider ordentligt. Men det är svårt att slappa när man har en benhård tränare som är på en hela tiden, inte så konstigt kanske att tävlingarna inte blir så bra?! Ella är ju faktiskt inte superenkel när man vill ta det till högre höjder utan kräver sin ryttare. Är man inte den ryttaren så får man så vackert försöka att bli, är otroligt peppad att ta tag i ridningen men helt ärligt totalt opeppad att tävla och då blir ju beslutet enkelt… Gick därför in och strök mig från Ljungskile nästa helg. Nu är det fokus på att befästa utan distraktioner från andra håll! Tyvärr är träningen inställd nästa vecka men jag tänker mig att jag ska pallra mig iväg till ridhuset ändå, det går inte komma ifrån att ridkänslan är betydligt bättre inomhus med gött underlag… Ellahästen - nu ska vi lära oss dansa!!

                           
                                    The way to get there... Plankan here I come!