Att övervinna sig själv

Jag sitter här och försöker komma på en bra inledning för att berätta om gårdagens upplevelser, men jag kommer liksom inte riktigt igång. Hela förmiddagen var jag ärligt talat supernervös men någonstans innan det var dags att gå ut och putsa på Ella bestämde jag mig för att sluta upp med det, vad sjutton skulle det tjäna till? Så jag slutade helt sonika att vara nervös... Självklart var det inte så lätt men världens bästa Stina kom och skulle hjälpa mig göra Ella fin och att ha henne där hjälpte mig att tänka på annat och det var väldigt skönt. Som om inte det var tillräckligt putsade upp Ella så hon var finare än någonsin!! Finare knoppar har jag nog aldrig skådat!! TUUUUUSEN TACK FÖR HJÄLPEN STINA!!!!!!

Vi blev klara för avfärd och då var det ingen återvändo längre, det var dags att ta tjuren vid hornen och utmana mig själv. Att rida för 75 personer är inte direkt höjden av lycka för en annan men det var ändå vad som stod på agendan. När vi kom till Billdal blev jag ju såklart lite nervös igen av hela grejen, jösses vad stor deras anläggning har blivit! Dom har byggt ett nytt helt ljuvligt ridhus i direkt anslutning till det stora och i det skulle vi rida fram. Här var det fullt ös!! Hopphästar som hoppade, dressyrhästar som red fint, en skäckponny som red cavaletti och en annan ponny som övade gymkhana-galopp - herregud!! Jag trodde Ella skulle freaka ur fullständigt men finaste Ella bara tuffade på -"lita på mig matte, jag ställer upp för dig idag" var det hon sa... Och som hon ställde upp!! Inga dumheter, bjöd på rätt bra och var allmänt cool. När jag väl var där och såg läktaren med alla människor coolade jag ner, insåg att det blir vad det blir och det finns inget jag kan göra åt det så jag var inte ett smack nervös hur konstigt det än låter. Hade några missar i kommunikationen men vad gör det, hon ställde upp och uppförde sig och det räcker för mig! Hade jag ridit lite bättre hade vi kanske inte haft dom missarna?! Å andra sidan blev vi väldigt trötta i slutet, vi kom inte igång förrän nästan 20 min efter vår utsatta tid så det blev lite för lång framridning men, men det gick ju ändå. Jag övervann mina egna spöken, Eric var trevlig och han tyckte Ella var fin, publiken kastade inga ruttna grönsaker på oss så jag kan ju inte annat än att vara nöjd ;o)

Ett mer utförligt inlägg ang själva clinicen kommer!



Kommentarer
Stina

Ni var jätteduktiga!! Ella har världens bästa man att knoppa! Håll den bara lagom lång = inte för kort, så är det igen match ;)

Ses imorrn!

Kram S

2011-02-13 @ 23:01:08


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Toppen92.blogg.se

Vardagslogistik, hästar, renovering och att finna sig själv och

RSS 2.0