Igår när jag hämtade Albin på dagis möttes jag av detta:



ABSOLUT inget allvarligt men de berömda "VEM-HAR-GJORT-MITT-BARN-NÅGOT-känslorna" satte snabbt in och personalen fick redovisa vad som hänt! (Stackarna, det kan verkligen inte vara lätt med alla upprörda föräldrar...) Såklart "sköt jag inte budbäraren" utan frågade sakligt om dom sett när det hände - det hade dom inte... (vilket får mig att fundera på hur mycket koll dom har... men nu ska jag inte vara sån)... Han var ensam i ena rummet när det hände och lekte med en bil, teorin är att han rivit sig på bilen för han har inte långa naglar (ömma modern klippte nämligen dom i måndags) och det fanns inga andra barn i närheten... Jaja, det är inget att säga om det men det var inte roligt att mötas av en sargad son! Nu är iaf första krigsskadan avklarad och den ömma modern klarade ju av det också (enligt sig själv iaf)... Nu hoppas vi att inget värre händer framöver, detta räcker för mig ;o)