Är inne i en riktigt bra period hästmässigt nu, det känns skönt och jag tackar min lyckliga stjärna att hästarna *peppar, peppar* än så länge håller sig hela och friska... Som om inte det var nog är dom dessutom riktigt duktiga! Är bara att njuta så länge det varar, vis av erfarenhet vet jag ju att på 4 hästar är sannolikheten överhängande att någon drar på sig något snart. Men det tar vi då! Nu ÄR vi bara...

Ella går framåt sakta men säkert, är fascinerande att jag fortfarande håller på med samma jobb med henne som för 3 år sedan och att det är först nu börjar det hända nåt?! Ridtalang till salu någon?! Vad som är ännu mer fascinerande är att nu när jag rider Trollet mer kan jag jämföra beteende och reaktioner på ett helt annat sätt och det är supernyttigt! Jag har blivit milsvid tuffare med Ella och till en början tyckte hon det var pest men nu verkar hon gilla läget. Hon är ett under av tålmodighet och tar allting mycket bättre, är positiv, samarbetsvillig, letar inte spöken i alla hörn utan borta är den bedrövliga bitchen!! Det börjar kännas som att hon faktiskt accepterar mig som ledare fullt ut (och inte bara ibland) - äntligen! Det är mycket lättare för mig att vara tuffare med henne nu när Mels är så käck och okomplicerad, det blir rätt tydligt att "om min knappt ridna 4-åring grejar detta så kan banne med Ella 8 år också reda ut det"... På gott och ont givetvis men mest tycker jag nog att det är bra. Vad jag mer märker är att Ella kräver "mer" ryttare pga sina svagheter i exteriören och det har jag aldrig tänkt på så tydligt innan. Jag har alltid vetat att få ihop galoppen med bibehållen form och energi skulle bli svårt men nu KÄNNER jag verkligen vad som krävs av mig på ett sätt jag aldrig tidigare gjort, supernyttigt! Jag känner även tydligare hennes små tricks för att komma undan jobb och det faktum att hon gärna håller nere ryggen och trycker hellre upp nacken har jag genomskådat big time (det luriga är bara att få henne jobba korrekt)... Oavsett är det kul och lärorikt om än galet frustrerande, borde ju listat ut detta betydligt tidigare än när hästapållen hunnit fylla 8! Men det är bara att jobba vidare och göra rätt... Bara.... ;o)

Mels den lilla dockan är bara duktig just nu, varje ridpass är ett, två, tre steg framåt och jag är supernöjd med henne. Hon är vansinnigt rolig att rida och till skillnad från Ella har hon lätt för sig med det mesta vi förtar oss nu. (Hon har ju lite bättre fysiska förutsättningar än Ellahästen pga lite bättre exteriör också så det gör sitt såklart). Sedan har Melrose en stooor fördel framför Ella och det är att jag faktiskt vet lite mer vad jag håller på med denna gången! Ella var min första unghäst och vad kunde jag, det var ju mitt stora dilemma när jag till slut bestämde mig för att köpa henne - hur f-n ska jag lösa detta?! Är synd att jag inte bloggade då, hade varit riktigt intressant att gå tillbaka och läsa mina inlägg från då. Jaja, för att återgå till liten trollunge så jobbar vi på med att hitta balansen och takten. Hon söker kontakt bättre och bättre hela tiden och har hittat en härlig vila i steget. Fortfarande vääääldigt svårt att fatta höger galopp men det kommer... Nu har hon inga problem att bibehålla galoppen flera varv och det är duktigt. Tänkte försöka åka till ridhus med henne snart så hon får lite annat underlag att öva på. Har också tänkt att introducera cavalettibommar inom kort -ska bli spännande :o)

Fille & Jack har övat ett par ggr till med träns och dom har lösgalopperat 2 ggr, planen är att börja gå ut på promenader och löshoppa härnäst. Jack är måttligt road av att ha bett medan Fille redan har gillat läget... Hihi, dom är för söta! Fille har gått in i en växtperiod igen och har världens största rumpa förtillfället, han ser skitrolig ut. Gångartsmässigt så verkar det som att Fille inte är fy skam ändå alltså, nu är han ju lite i ofas men matte gillar vad hon ser och är mer sugen än någonsin på att börja rida in honom, ska bli galet roligt!!

Men nu får jag sluta, hästarna vill nog ut...