Det finns inte så mycket att säga om gårdagens tävling direkt, inte mer än att - "Köp aldrig ett sto om du vill tävla!!!"

Brunst-bitchen hade dröjt sig kvar och jag blir sååååååååå trött! I ärlighetens namn var jag själv rätt ofokuserad på framridningen till första klassen, gjorde dundermiss nr 1 - titta på dom andra som rider fram… Inte bra, det var åtminstone 2 dunderstadiga hästar som tuffade runt i proper, ändamålsenlig form utan några större blessyrer. Ella var SPÄND som en fiolsträng men i traven kunde jag jobba med det och det blev faktiskt riktigt trevligt. Sedan kom vi till galoppen och då började det gå utför. Hon var klämmig mot skänkeln och ville inte riktigt gå fram, när jag gick på henne kickade hon mot skänkeln eller bjöd på en liten bakut - skitkul… Detta var i högervarv, i vänstervarv var hon rätt ok men fortfarande inte riktigt framme. Vi lyckades ratta runt första klassen med en rätt ok känsla i travprogrammet (hon slängde bara med huvudet nån gång), kass ryggning, bedrövlig skritt och ännu värre galopp. Det är bara att inse att man plockar inga poäng med felfattningar och bakuter… Fick höra av hon som stod i insläppet att hon blivit helt kär i min häst och det är ju alltid kul att höra - trots fasonerna. Fick ihop bedrövliga 51% någonting och nådde visserligen mitt mål med att förbättra Jennylundsresultatet på 49% men jag hade kanske tänkt mig med lite mer än 2%...

Till andra klassen försökte jag bara hitta en go känsla (efter speed-pepp av Jessica - tack för det!!) och lyckades faktiskt. Ella kändes kanonfin på framridningen, traven var så där go som den kan vara och galoppen kändes ok (hade laddat med lite längre hoppspö istället för dressyrspö och det gjorde susen). Väl inne på banan noterade itchy-bitchy att matte minsann hade droppat spöt och klämmigheten kom tillbaka - snacka om att ta sina chanser!! Travprogrammet kändes iaf toppen (vilket även poängen vittnade om med 7:or och 8:or), tyvärr red jag fel (glömde första skänkelvikningen så det var jäkligt surt), andra skänkelvikningen började jag rida åt fel håll men sansade mig efter 2 steg och efter en slalominledning fick vi till den riktigt bra… Ok ryggning men kass skritt igen. Sen kom galoppen… Efter 1 bakuti första 10 metersvolten, en i vändningen till förvänd och ytterligare en på förvända sträckan tackade jag för mig… Nu får det fanimig vara nog! Jag kan ju inte gå på henne på banan så hon kommer ju undan och det är inte ok. Domaren tyckte att det var "synd för det såg så fint ut i början" och uppmanade mig att "iaf hämta ut ditt protokoll"… När jag skulle ut från ridhuset blev jag stoppad av överdomaren (en annan dressyrdomare) och hann blir liiite nervös men hon visade sig vara helt till sig över vilken "vacker och härlig häst" jag hade, tyckte att "när allt faller på plats blir ni svårslagna"… Klen tröst men ändå ganska gulligt sagt. Sin vana trogen samlar Ella fans på sina eskapader men inte fan plockar hon några pluspoäng hos matte…

Men livet går vidare. Nu ska jag ta mig en lång funderare över hur jag ska lägga upp höst och vintersäsongen för något måste förändras. Har lite planer men jag återkommer med dom när/om dom faller på plats... Klart är iaf att jag inte tänker tävla mer i år!