Gustaf är på akuten med sina magsmärtor, jag och Albin sitter här och väntar på besked... Gustaf har ju känt av smärtor i magen i över en vecka, häromdagen var han hos läkare som som sa att "det inte var något". Sedan dess har Gustaf bara blivit sämre för att inatt bli tvungen att åka in akut... Det känns inte alls kul det här och jag hoppas verkligen att dom nu hittar vad sjutton det är som spökar. Min man tillhör ju inte den pipiga kategorin av män utan när han väl gnäller - då är det illa! Helst hade jag ju velat åka in och hålla honom sällskap, men med en 1-åring med duracell-kaninstendenser är kanske inget dom uppskattar på akuten så vi väntar hemma istället. Gustaf fick ju knappt sovit något inatt så han passar på nu i den mån det funkar.

Detta är skit. Man trampar på i ekorrhjulet och tänker inte på hur bräckligt allting det faktiskt är... Hoppas verkligen det inte är något allvarligt med min älskling!!