Vet ni vad jag drömmer om?! Jo - ett ridhus!!! I och med att jag är lycklig ägare till en av tidernas tramsigaste hästar med lätta ADHD tendenser är det inte alltid roligt att rida ute när det blivit mörkt. Nu funkar det iofs betydligt bättre sedan vi fått "helljus" i paddocken men kontrollfreak-Ella har lite svårt att fokusera. Hon letar hela tiden efter farligheter i mörkret, en bil som kommer över krönet en kilometer bort måste ju bara vara ett Ella-ätande monster... Som ni förstår är du detta vansinnigt frustrerande, men jag kämpar på och hoppas att NÄSTA ÅR är året när tramsElla slutar tramsa...

Det blir extra påtagligt när jag åker iväg till min tränares ridhus, Ella är såååå mycket bättre och det kan ju inte enbart bero på att jag har bättre fokus för att det är träning. Visst att hon går bättre men själva tramsandet?! Jaja, drömma går ju... Än så länge är vår ekonomi LÅNGT ifrån ett ridhus tyvärr... Jaja, nog om det. Ella gick som en klocka på träningen sist, som ni kanske redan anat. Hon var kanonfin, bjudning som aldrig tog slut, positiv och samarbetsvillig. Skolor, galopp, förvänd galopp var riktigt bra men traven denna dag var fantastisk! Hon fullkomligt svävade fram till mattes stora glädje :o). Det enda smolket i bägaren var att jag var förkyld och orkade inte sitta ned så mycket i traven, men det är helt ok ändå ;o).

Nu sitter jag här och syndar för att jag red förkyld, för jag har blivit ännu sämre och orkar banne mig ingenting! Ligger mest här och tycker synd om mig själv, men det är ändå värt det - för sicket ridpass jag fick... ;o)