På hästfronten har det hänt lite smått och gott, har varit iväg på 2 träningar med Ella och det går äntligen framåt. Det finns MASSOR med ryttarmissar som ligger bakom dom ticks hästen uppvisat och när jag börjar fokusera på det så försvinner ticksen hos Ella - coolt va?! ;o) Det är nästan skrämmande hur snabbt man tappar allt, jag tillhör ju tyvärr inte den kategorin av ryttare som är född med en fantastiskt ryttarkänsla utan är mer inom "slitvargs"-kategorin som får jobba, jobba, jobba för att komma någon vart. När man då tappar all kondition och koordination finns det inte så mycket att falla tillbaka på utan det är bara att sega sig igång igen. Måste verkligen komma igång och träna upp mig själv lite bättre. Behöver ju även det för Albins skull, med sina 9 kg plus blir det rätt tungt när han ska bäras! Känner mig som 80 år när jag går ur sängen på morgonen...

Hur som helst, det är så vansinnigt roligt att vara igång igen! Nu börjar det bli roligare att rida även om det fortfarande är svårt. Kämpar förtvivlat med mina hjälper som just nu är den stora stötestenen. Tack och lov blir det sakteliga bättre och återigen fascineras man av hur så "små" saker kan påverka så otroligt mycket. Vad som är roligt är att galoppen blir bättre hela tiden, Ella har ju så stor och härlig galopp och lika underbar som den är - lika svår är den att samla ihop... Och samlas måste den göra om vi någon gång ska nå vårt mål för året med byten! Jaja, tiden får utvisa... Nu har jag iaf lagt en plan för de närmsta månaderna och det känns jättekul. Om allt går enligt plan blir det 4 tävlingar och 2 kursen innan jag börjar jobba igen i september. Hösten kommer ägnas åt träning och jag planerar inte in några tävlingar i dagsläget.

Vad det gäller Melrose så har jag ÄNTLIGEN bestämt mig för att inte betäcka. Just nu är hon vrålbrunstig men så snart det är över ska jag rida henne ett par veckor till, blev ju faktiskt bar 5 veckors ridning inför 3-års så vi behöver befästa lite till innan hon får sommarlov på riktigt. Planen är att rida på i juni och sedan får hon vila länge. Igång igen under hösten och lång vintervila på det. Nu när jag bestämt mig känns det väldigt bra att det blir såhär, även om det hade varit oerhört mysigt med en liten fölis till våren.

Fille får vara på bete så länge det gör honom gott, sedan blir det kastrering och så får han komma hem. Han ska vänjas vid träns, promeneras ute, lösgaloppa och löshoppa - blir fullt ös här i höst ;o). Tänker INTE missa tid på honom, då han förmodligen kommer bli rätt stor vore det skit om man inte förekommer så mycket man kan... Dessutom ska det bli jättekul att få börja med honom, suger något vansinnigt i ridtarmen varje gång jag ser honom leka med galoppen i hagen (vilket jag saknar massor nu när han är borta)...

Tjohej, blir en rolig höst!