Då var ännu en löshoppning avklarad för Mels och hon var grymt duktig även denna gång! Det är skönt att hon har landat, nu är allting så mycket lättare när man åker iväg. Hon är positiv hela tiden, jätteduktig med lastningen, nyfiken och glad. Väl inne på "löshoppningsarenan" är hon taggad till tusen, hon verkar tycka det är skitkul att hoppa och hon har verkligen vuxit för var gång. Hon är vansinnigt hinderklok måste jag säga, blir lika imponerad varje gång. Egentligen förstår jag inte varför jag förutsatte att Mels INTE kunde hoppa... Visst att hon är dressyrstammad i rakt nedstigande led, men det finns många dressyrhingstar som nedärver fin-fina hoppavkommor så egentligen var väl det ganska dumt från min sida?! Är ju bara att tacka och ta emot, hoppar hon så här på 3-års är jag mer än nöjd :o). Vad som känns extra roligt är att jag faktiskt har lyckats att banta ned henne till ett sundare magmått. Hon börjar faktiskt se riktigt fin ut tycker jag, ska bli väldigt roligt med en exteriörbedömning på henne.


29 april 2010

En sak som var ganska komiskt var när vi kom tillbaka. Fille blev så himla glad att Mels var tillbaka så han gick rakt in i tråden för att möta henne. Såklart fick han en stöt som hette duga och blev vrålförbannad och satte av i full spruta bortåt... Man riktigt såg hur ARG han var, tog en stund innan han lugnade ner sig... Lilla dumsnuten, känns ju som att han får skylla sig själv lite om han är så klantig och går in i tråden ;o)

Ella fick nöja sig med att bli tömkörd en kortis igår vilket verkade vara lagom för henne, även om hon hellre hade stått inne i boxen och jäst - det nya starka gräset har gjort henne snudd på groggy och den lata lilla primadonnan hade nog helst inte velat röra på sig alls ;o). Det får bli tömkörning ett par dagar till sadeln kommer igen, jag tänker inte utsätta vare sig Ella eller mig för en sådan besvikelse med ett bottennapp till ridpass igen. Glöm det!