Har ni fått den där känslan någon gång av att man är totalt nöjd med livet och tillvaron som den är?! Stunder av ren, skär lycka som bara smyger på en som från ingenstans och man slås av hur bra man har det... Tyvärr kommer dessa stunder avv insikt och medvetenhet  alldeles för sällan, man har för bråttom genom vardagen och är för dålig att stanna upp och njuta. Ekorrhjulet spinner vidare, dagarna rullar på... 

Det bästa med min mammaledighet - förutom det uppenbara att få umgås med min älskade bäbis hela dagarna - är att jag fått en paus från ekorrhjulet, fått en chans att stanna upp, tänka och uppskatta min vardag, mitt liv, min ledighet... Det är helt underbart. Kan inte minnas när jag senast mådde så gott och var så avspänd. Jag är jättetacksam för denna paus från arbetslivet att få ta dagen som den kommer och bara vara. Enda nacldelen är att man blir rädd att bubblan ska brista, det här med yin & yang, gott & ont... Får man lov att ha det så här bra "i lugn och ro" utan att vara orolig att något ska hända?!