T minus 7 weeks...

... and counting!


Nu har jag äntligen fått poletten att trilla ner. Har insett att det är min och Gusafs bebis i magen och inte en överaktiv alien som försöker sparka sig ut! ;o) Var rätt häftigt när man väl insåg det måste jag säga... Han sparkade som en tok igår och jag la handen mot magen för att "hålla emot" lite så det inte gör lika ont/obehagligt, då tryckte han sin fot mot handen - och man kände konturen av att det faktiskt var en riktig liten bebisfot!! Coolt! Däremot verkar det som att han har vridit sig eller något för Albin/Eric/Melker har börjat sparka mig på sidan, i övergången mellan mage och rygg (om ni fattar vad jag menar), känns jätteläskigt att han kan komma ända dit med foten?! Den där fostersäcken dom ligger i, är den inte begränsande på något sätt?!?!?! Å andra sidan börjar det väl bli lite tajt, nu väger han ca 2 kg och är 42-43 cm lång - så det är väl inte konstigt om det sticker ut något ben här och var ;o)



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Toppen92.blogg.se

Vardagslogistik, hästar, renovering och att finna sig själv och

RSS 2.0