Jahapp, då var man hemkommen från barnmorskekontroll vecka 38. Nu går jag varje vecka och undersöker läget. Återigen var blodtryck, blodvärde, järnvärde, hjärtfrekvens, position, storlek, vikt och tillstånd så NORMALT det bara kan vara... Känns såklart jätteskönt att veta att Albin mår bra och allt är i ordning men det gör inte att jag tycker det är mindre jobbigt just nu! Min barnmorska är jättetrevlig och precis sådär käck som man förväntar sig, men hör jag denna käcka stämma klämma ur sig hur NORMALT allting är en gång till skriker jag! Det är tungt, otymplig, obekvämt, man är konstant kissenödig och jag är ridsugen som f-n - allt annat än "normalt" för mig och ingen hade blivit gladare än jag om den lilla knodden ville göra entré i egen hög person ;o) - och egen "hög" person innebär denna vecka ca 47-48 cm över havet och ca 3,1 kg tung liten Albin... Inte så skräckinjagande när man skriver det så här, men lägger man till att den knodden ska ut den vägen det är avsett så blir det lite värre ;o)

Siffernörd som jag är så har jag precis läst att 92% av alla bebisar föds v38-42, det känns ju bra men jag har verkligen ingen lust att gå över de (i min värld) maximala 40 veckorna, utan jag har nog bestämt mig för att han ska komma ut på måndag ;o). 11 juli tycker jag verkar vara en bra dag att ha som födelsedag så varför inte?! *hahaha* tänk om det var så enkelt...

Idag har jag fått hit vagnen, baby-gym och babysitter, plus en herrans massa kläder som Världens Bästa Kusin bidrar med! Så nu är allt klart och på plats. Har till och med packat "förlossningsväskan" ;o) så det är bara för Albin att "pluppa" ut som min kusin så fint kallade det... Återigen - tänk om det var så enkelt *s.

Nu ska jag nog gå ut och sommarstäda Melrose box, känner mig konstigt nog rätt laddad att skrubba grönsåpa på boxväggar idag... Märkligt....