Jaha, då har man gått och blivit förståndig på äldre dar... Tyyypiskt, är det graviditeten som sänder ur "förnuft-hormoner" eller något??? Jag har beställt ett kandar, tänkte att jag minsann ska ha något kul innan jag sväller upp som en ballong och inte kan rida längre... Men nu till det märkliga som hände, dvs det förnuftiga beslutet - jag köpte ett "vardags-kandar" dvs inte det dyraste OS-kandaret som jag helst vill ha... Det blev ett prisvärt (bara en sådan sak - när har jag någonsin köpt något till Ella som är prisvärt?!), rundsytt  kandar med vit fordring på nosgrimma och pannband, nosgrimman är kanske 4 cm... Tänkte att jag kan uppdatera det med ett fint bling-bling pannband senare. (Tyvärr fanns det inga bra bilder så jag får visa sedan när jag fått det istället). Ska bli skitkul att testa Ella på kandar faktiskt även om jag gissar att hon kommer ha en hel del åsikter om att ha ytterligare ett bett i munnen... ;o)

Gustaf blev såklart jättestolt över mig för denna ekonomiska halleluja-händelse, jag hade säkert fått ett tjusigt swarovski-pannband i rena glädjeyran om jag bett om det... ;o)

Nej nu måste jag gå och lägga mig! Varför lyckas man alltid vrida på dygnet när man har lite längre ledighet?!