Herrejösses!!! Idag är jag halvvägs mot bebis.... Oooaaaaahhh. Redan! Vad hände med tiden som bara flög iväg? Tack och lov tycker jag ändå att min växande kroppshydda håller sig inom rimlighetens gränser än så länge... Jag KAN fortfarande rida - även om kondisen motsvarar  en 80-åring och det måste pausas efter 10 min - men jag KAN (!!) och det är på något sätt huvudsaken ;o). Sedan att vi inte kommer att utveckla oss vidare genom att jobba mer med samling i galopp osv utan mer får satsa på "underhållsridning" är en annan sak... Men jag rider ;o)

Ella var igår ett under av stabilitet, var trots allt första uppsittningen efter ca en veckas vila och jag hade förväntat mig ett riktigt sprallpass på Ella á lá nervknippe - men tji fick jag ;o) Ella var värsta A-barnet och matte fick ett mycket behagligt ridpass utan några överraskningar... (Förutom en höger bog som ville dra sig mot havet men det kom ju knappast som en överraskning). Som vanligt när Ella är lugn, sansad och uppför sig undrar jag om hästen är sjuk *knasig matte va?!*

Om det är så att hjärtat faktiskt blivit lite mer vuxen, eller om det var lugnet före stormen får dagens utflykt till tränare A visa...

To be continued.... *moahahaha*