Freaky Friday

Tilty Ella is back!! Man kan tycka att dagen efter träning (där man fick igenom en hel del) BORDE göra att litet monster blev trött...? Men icke sa Nicke - Ella var allt annat än trött på gårdagens ridpass. Verkligen jättekul att köldknäppen kom igår- tack för den... Ella var överspänd vilket resulterade i att hon på vägen till ridhuset (tog bilvägen och inte grusvägen - note to self = gör inte om det!!)  blev "rädd" för en lastbil och kastade sig ut i vägen, som tur var hade lastbilen stannat bakom först och kröp förbi så det gick ju bra men det var med hjärtat i halsgropen jag kom fram till ridhuset ... Väl inne där letade hon verkligen efter saker att bli rädd för, var supertramsig! Fick helt sonika longera henne en stund och det fanns ju en hel del överskottsenergi i den kroppen - jisses.  Sedan satt jag upp, Ella var visserligen rastad men inte för den sakens skull mindre prillig. Lyckades iaf rida ett ganska trevligt pass, som vanligt är det ju så att OM/NÄR hon håller sig på mattan och hjälper till är hon kanonfin. Däremellan är hon väldigt, väldigt billig... ;o). Jag litar inte riktigt på henne när hon freakar så som hon gör, är lite obehagligt. För det kommer från ingenstans och fort går det. Är ju bara att tacka sin lyckliga stjärna att man inte drattat i backen pga av det.

Jobbade mycket med "ramen", att hon går fram för skänkeln. Det som är så knasigt är att hon först går och spänner emot, vill inte alls gå fram för skänkeln och tjafsar mot handen men när hon väl "släpper till" då bjuder hon som sjutton så då är det nästan så man letar efter bromsen... Nu VET jag ju att jag inte ska bromsa så det gör jag inte men ni ska tro att man saknar bromsen i vissa lägen... Är bara konstigt att en häst med så mycket bjudning och motor kan bli såååå lat... Klurade lite på varför hon just nu har blivit så bäng och testig - och kom fram till att jag tror hon märker på mig att jag inte är på topp förtillfället - och den lilla skatan utnyttjar situationen! Har ju länge haft problem med ryggen, men har hittat en kiropraktor som fått ordning på det. Så nu är faktiskt ryggen riktigt bra, är ju bara det att jag har NOLL styrka i "det nya" men mer riktiga läget. Detta påverkar ju såklart min sits och inverkan. A var på mig en del att " du måste visa mer bestämt med sitsen och skänkeln att hon ska visst fram" och så är det ju. Måste träna upp mig bara så det finns något att övertyga med... Försökte tänka på det när jag red igår och det gick stundtals väldigt bra men orken sitter inte i så länge tyvärr och det är otroligt frustrerande. Jaja, hon blev fin till slut och vi skrittade hemåt - grusvägen denna gången ;o). När vi kommit ungefär halvvägs kommer en bil så jag sitter av för det var mörkt och lite trångt - precis när jag sätter fötterna i backen blev Ella "rädd" för något igen (brukar tramsa på det stället) och kastar sig - igen. Detta resulterade i att jag höll på att ramla under henne men lyckades hålla mig på fötterna och Ella trampade mig "bara" istället... Skithäst!! Hade lust att bara släppa henne där och då och gå hem själv! Blir så förbannat trött på det beteendet. Hur i hela friden kan en häst helt plötsligt bli "rädd" för ett ställe dom gått förbi 300 ggr??? Trams, trams, trams!! Det är ju inte så att jag pumpar i henne kraftfoder, nu har vi ett väldigt bra värde på vårt hö så hon får liiite kraft mer för att det ska skramla lite i hinken än för att det ska ge någon effekt. Känner mig smått uppgiven ska jag säga....

Idag verkar det iaf som att hon är lite trött, dom andra hästarna fick en liten tilt i hagen och for runt som idioter medans Ella mest verkade tycka dom var störiga och mumsade glatt på sitt gräs istället... Blir ett intressant ridpass senare idag...


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Toppen92.blogg.se

Vardagslogistik, hästar, renovering och att finna sig själv och

RSS 2.0