Igår hade jag ett URUSELT ridpass på smått hysterisk häst *suck*. Misstänkte att det var något i görningen redan när jag skulle ta in dom - det blåste ordentligt så alla 3 sprang som tokar, kom inte som dom brukar och när jag väl fiskat in Ella var det balanstrav á lá arabhingst hela vägen in... I boxen var hon SKITstörig och höll på att ramma mig, blev skogstokig på henne redan där så jag borde följt min magkänsla som sa "gå in och lägg dig på soffan och ät glass framför TV'n istället".... Men, med tanke på att jag ska träna för A idag så insåg jag ju att jag var tvungen att bestiga odjuret... Som grädde på moset var jag sen från jobbet och hann inte rida innan de 2 lektioner i ridhuset på tisdagar, så jag fick roa mig i blåsig paddock istället för ridhusets trygga väggar... Började med att skritta fram "ute", vilket ledde till att envis Ella INTE skulle gå förbi grannens dunge - IGEN - trots 300 promenader fram och tillbaka, fram och tillbaka... Ibland undrar man ju vad som försigår i valnöten på de där djuren alltså... Kände att det inte var läge att ta det så satt av och ledde förbi henne och sedan var allt frid och fröjd (får ta tag i det där en dag när hon inte är hysterisk och jag inte är ensam hemma). Red grusvägen ner till andra grannen och väl där ville inte Ella gå tillbaka, för här nere bor ju dom söta shettisarna ;o). Tramsade lite med det, men sedan red vi iaf tillbaka till paddocken. Till en början kändes hon fin, övade lite från N-träningen i lördags med att hon skulle vara lydig för skänklen och det satt riktigt bra! Sedan övade jag lite gas och broms och det funkade också riktigt, riktigt bra... Så Ella var väldigt lyhörd - och det är nu det börjar gå åt skogen! För tydligen kan min häst bli så lydig och känslig att matte inte hänger med, kunde inte sitta i traven, börjar joxa med händerna (gissningsvis för att kompensera hela havet stormar som pågår överallt annat och försöka balansera upp mig med handen = FÖRBJUDET!!!!!) och tappat sitsen fullständigt! Resten av ridpasset såg ut ungefär såhär. Jag vill göra någon rörelse och ger kommandon för detta -överdrivna såklart för jag är kvar i unghästtänk - och förmodligen helt fel... Ella är halvt hysterisk över att "matte skriker och gapar" gör allt hon kan för att förstå vad matte vill - galopp, flytta, stegra, rygga???!!!!??!??! Varpå matte blir frustrerad över att hysteriska hästen inte fattar och gör ÄNNU "tydligare" hjälper för att underlätta för hästen som med största sannolikhet tycker att matte "skriker och gapar" ännu mer och är alldeles förvirrad... Snacka om moment 22!

Så idag hoppas jag kunna få hjälp av A att lugna ner det hela. Och kanske få tips hur man faktiskt rider som en normal ryttare... måste ju gå även utan ridtalang? Trägen vinner??? (Är lite orolig bara för är ju ensam denna gången, har aldrig lastat själv med bussen innan så vet inte riktigt hur det kommer gå med lastningen och stängning av allt som ska stängas, är ju lite mer komplicerat än med släpet... Håll tummarna att jag lyckas klura ut det på ett bra sätt! )

                                                  

Vill inte bli så mycket ovän med min häst, mådde jättedåligt hela kvällen (mest för att jag tappade tålamodet och blev så frustrerad). Jag vet ju att det är helt onödigt att tappa humöret för hon gör ju det inte för att jävlas, det var förmodligen en kombination av blåsten och brunst - men ändå!!! Det värsta när man är så låg är att jag hade ingen Gustaf hemma som kunde trösta mig... Ni anar inte hur trött jag är på Fucking Norway! MEN, imorgon kommer han äntligen hem för gott!!! Tycker verkligen det är pest när han är borta hela veckorna, särskilt nu när det är mörkt på kvällarna och vi fortfarande inte har fixat utebelysningen på gården. Det blir verkligen SVART ute på landet - och jag som är mörkrädd...Eller ja, är mörkrädd när jag är ensam annars brukar det inte vara några större problem ;o) Fjantigt va?!