'Här är jag!'
Jag hann...
Kan det vara vårkänslor?!
Vilken dag!! Just nu vill jag bara rida med min nya fina sadel, men jag inser att det kan bli svårt. Gustaf kommer säkert sent och då är det mörkt och kväll igen. Vill ju rida NU!! Kunna rida i solen i paddocken - DET hade varit något...
Sanering och kafferep
Äntligen!
Mammas raringar
Iris
Sadeluppdatering
Får ju berätta vad som händer med sadeln... Jag skulle bli uppringd i måndags efter att kontoret i England blivit konsulterat. Fick dock inget samtal på måndagen (visserligen ett sms att dom inte hade några nyheter) men däremot på tisdag em. Fick ett samtal där dom meddelar att det var "- goda nyheter", för min sadel visade sig vara tillverkad MEN "- bara" felskickad "-för dom kunde inte stava till ditt namn" och befinner sig i Stockholm?! Jag vet ärligt talat inte om jag ska skratta eller gråta...
Hur som helst, sadeln skulle komma till 1 st utprovare "-på torsdag" för besiktning och jag kan alltså få min sadel någon gång mellan lördag och måndag! Jippie...?? Dom skulle återkomma troligtvis ons men absolut SENAST tor kväll för att bekräfta detta samt bestämma tid för när jag får den. Är nu fredagkväll och jag väntar fortfarande på det där samtalet... Nu är det princip för mig, nu vägrar jag ringa för jag ska se hur länge dom kan hålla på att trassla med det här (i ärlighetens namn finns det ju roligare saker än att sätta igång Ella ridmässigt i 15 minus). Har svårt att glädjas åt att "min" sadel är felskickad. Jag menar, hur vet jag att det faktisk är min?! Har dom ens satt rätt delar i sadeln? Det är ju inte så att dom framstår som att dom har koll på läget direkt...
Men jag ska FÖRSÖKA vara positiv, jag vill ju inget annat än att få hit min jädra sadel och sätta igång Ella!!
Förnuftiga beslut?!
Jag klurar på om jag ska ta några förnuftiga beslut när det kommer till hästarna... Förnuftiga beslut har dock en tendens att ALLTID göra ont i hjärtat och det är det som håller mig tillbaka, jag har egentligen bestämt mig, nu ska jag bara acceptera det beslutet.... Cliffhänger igen ;-)
Stora killen
D-I-S-A-P-P-O-I-N-T-E-D!!!
Pratade precis med sadelutprovaren om Ellas beställda sadel. Har ju inte hört ett PIP och jag skulle fått den levererad denna vecka!! Så jag skickade sms måndag förra veckan - inget besked, dom skulle ringa i veckan och bekräfta. Hör inget på hela förra veckan, nytt sms lör - svar att dom inget vet, dom ska ringa kontoret i England på måndag och ringa tillbaka till mig. Har inte hört ett smack så ringde upp idag TORSDAG och får beskedet att sadeln inte ens är tillverkad för "-det har blivit någon miss"... Så min förlängda leveranstid pga jul och nyår på 8 veckor är nu typ 10-12 veckor i bästa fall!! Är sååååå jäääääävla besviken rent ut sagt och även om dom bad om ursäkt och ville kompensera och yadayada så vill jag ju bara ha min sadel. IGÅR!!! Tro Pelle att dom får bjuda på sadelgjorden och stigbyglarna (som dom redan bedyrade ingick i det hutlösa priset)... Fan, jag vill ju bara komma igång och rida! Satte ju igång Ella vid jul för att hon skulle vara lagom igång till sadeln kom och nu är det lika lång tid kvar igen... Är så galet besviken :-(
Monster
Bara så ni vet...
Inspiration!
Tankar kring Ella
Kom just att tänka på en sak. I och med att jag rider Ella på ett sätt där jag hela tiden är lite beredd på att hon ska flyga i luften så gör hon ju det - är det verkligen hennes fel då?! Ok, ibland tramsar hon rejält och visst kan hon bli rädd för saker (hon är ju trots allt ett flyktdjur) men hade hon verkligen blivit rädd för ALLT det hon reagerar på idag om jag hade ridit henne som en "normal" häst?! Eller är det så att jag genom min ridning säger åt henne att det är farligt ochatt det är helt ok att explodera/kasta sig/dinga?! Kan det vara så att jag ger jag henne "KOMMANDON" på samma sätt som jag gör en skänkelvikning eller öppna - fast omedvetet?!
Det är frågan...?!
Det är frågan...?!
Det är säkert så, självklart är det inte medvetet från min sida men ändå. Grejen är att Ella är egentligen en förbaskat cool häst, hon var ju med på polishästträning som 4-åring och var verkligen supercool, första hästen genom rökridån och allt... När vi är ute och promenerar är det inte mycket som hon bryr sig om men sitter jag på är det hux flux Ellaätande monster bakom vartannat träd?! När vi är ute och rider måste jag erkänna att jag är supertramsig i och med att jag är så sabla rädd för att möta älg - har ju älgskräck utan dess like!!! Så jag har ju radarn på och det är klart att Ella känner av det... åhhh så dum jag är *suck*!! Är ju såklart det som är orsaken ute!! Great, då är det bara min älgskräck jag måste övervinna... Och sen måste jag komma på vad problemet är när vi rider i paddocken eller i ridhuset - men det får bli nästa analys för nu är sovdags i Casa Ljungqvist. Får passa på innan kidsen drar igång med sina nattvakningar... ;-)
Visst ser det mysigt ut med promenad i mörker, snålblåst och snö...?! ;-)
Jag då?!
Nu ska det ju sägas att det är ju inte bara Ella som ska göra en clean start, det är ju faktiskt jag också! Inser att om jag ska få ordning på detta ekipaget ska jag gå ner mina sabla gravidkilon som jag inte har tagit tag i ännu, 8,5 kg närmare bestämt, (eller 7,5 efter första veckan om man ska vara petig). Jag har varit rent ut sagt bedrövlig under min föräldraledighet, har fikat väääääldigt mycket, varje dag faktiskt om sanningen ska fram... Inte jättebra. Sedan har vi ju mitt berömda coca-cola missbruk ovanpå det *skäms*... Jag kan ju LÄTT suga i mig 4 liter cola i veckan och någonstans läste jag att 1 liter cola = 22,5 st sockerbitar, så 4 liter är ju då 90 st!!! Det är ett gäng:
Kommer inte göra några dieter eller bantningskurer utan jag ska "bara" sluta snaska godsaker vareviga dag, dra ner på colan och det ständiga intaget av mackor. Med maten ska jag försöka köra tallriksmodellen så mycket jag kan :-). Verkar vettigt då jag på första veckan gått ner 1 kg och känner redan nu när vecka 2 snart är över att jag justerat midjemåttet lite grann... Nu sjutton ska dom där sabla kilona bort så man kan sitta vettigt i sadeln igen! Inser ju att jag även måste röra lite på mig, har börjat med promenader iaf (när man knallar med Mels går det i 190 knyck så det borde vara bra *s) och ska försöka komma iväg på core 1 gång/vecka iaf. Kan jag få tummen ur och köra lite armhävningar/situps/plankan och stretching hemma också vore det great och då ska man väl kunna fixa till sig lite?! ;-)
Cliffhanger avslöjande...
Ok, här kommer ett inlägg om lördagens upplevelser i samband med föredraget om mental träning. Får redan nu varna för att det är rätt flummigt och blir nog rätt "djupt" men man kan ju alltid välja att sluta läsa...
Vad jag förväntade mig var en föreläsning om mental träning med intriktning på träning och tävling med hästarna (det var ju trots allt ridsportförbundet i Gbg som anordnade det). Var inställd på en massa tankvärda tips och trix som man aldrig kan höra om för många gånger... TJI.FICK.JAG!! Föreläsaren hette Frank Vitai och han arbetar som terapeut och mental coach, är bl a coach åt Jesper Parnevik, Minna Telde och ett gäng elitspelare i hockey som jag inte minns namnet på. Hans grej är energier och att läsa människor - jag skojar inte om jag säger att han ser rakt igenom dig, vilket vi blev förvånade över genom ett par exempel som han gjorde med ett par av åhörarna. Han var också VÄLDIGT intensiv och jag skojar inte men jag lovar att han såg rakt igenom varenda en av oss som var där... Läskigt och flummigt, men också intensivt och intressant. Han föreläste mer om livsfilosofier i allmänhet och hade någon buddistisk inriktning (som jag tolkade det iaf) i synnerhet. Han pratade mycket om att hitta balans i livet och skala bort störande kringmoment, rationalisera bort gamla tankar och fatta alla beslut från hjärtat. Tankar är oftast kritiska och det är lätt att analysera sönder saker. Han hävdar också att allting handlar om prioriteringar och val - det är hur man prioriterar som är nyckeln till att hitta balans i livet - kan tyckas självklart när jag skriver det här och nu men det är inte alltid så självklart när man står inför sina beslut, stora som små... Han hoppade mycket mellan de ämnen han pratade om beroende på hur "energierna är i rummet" och han vandrade mycket fram och tillbaka (först trodde jag det var en omedveten grej men nu vet jag att det var i allra högsta grad medvetet - han ville förmodligen att vi skulle ta till oss informationen från båda hjärnhalvorna för att processa helheten)... Det han ville få fram var egentligen rätt enkelt:
Vad jag förväntade mig var en föreläsning om mental träning med intriktning på träning och tävling med hästarna (det var ju trots allt ridsportförbundet i Gbg som anordnade det). Var inställd på en massa tankvärda tips och trix som man aldrig kan höra om för många gånger... TJI.FICK.JAG!! Föreläsaren hette Frank Vitai och han arbetar som terapeut och mental coach, är bl a coach åt Jesper Parnevik, Minna Telde och ett gäng elitspelare i hockey som jag inte minns namnet på. Hans grej är energier och att läsa människor - jag skojar inte om jag säger att han ser rakt igenom dig, vilket vi blev förvånade över genom ett par exempel som han gjorde med ett par av åhörarna. Han var också VÄLDIGT intensiv och jag skojar inte men jag lovar att han såg rakt igenom varenda en av oss som var där... Läskigt och flummigt, men också intensivt och intressant. Han föreläste mer om livsfilosofier i allmänhet och hade någon buddistisk inriktning (som jag tolkade det iaf) i synnerhet. Han pratade mycket om att hitta balans i livet och skala bort störande kringmoment, rationalisera bort gamla tankar och fatta alla beslut från hjärtat. Tankar är oftast kritiska och det är lätt att analysera sönder saker. Han hävdar också att allting handlar om prioriteringar och val - det är hur man prioriterar som är nyckeln till att hitta balans i livet - kan tyckas självklart när jag skriver det här och nu men det är inte alltid så självklart när man står inför sina beslut, stora som små... Han hoppade mycket mellan de ämnen han pratade om beroende på hur "energierna är i rummet" och han vandrade mycket fram och tillbaka (först trodde jag det var en omedveten grej men nu vet jag att det var i allra högsta grad medvetet - han ville förmodligen att vi skulle ta till oss informationen från båda hjärnhalvorna för att processa helheten)... Det han ville få fram var egentligen rätt enkelt:
Prioriteringar och val....
Jag satt längst fram i mitten av föreläsningsrummet så han var väldigt nära hela tiden, och det är den enda förklaring jag har till det som hände mig under resten av lördagen - att han på något konstigt sätt lyckades påverka mig på något plan med någon energi - jag vet faktiskt inte. Men jag fick världens tokbryt, en fullständig mental break down den dagen... Det började med att jag fick en insikt ang Ella på hemvägen, i bilen när jag pratade med Gustaf. Jag har varit inne på det tidigare men nu blev det solklart att väldigt många av de problem jag har med Ellas humör och tramseri är mitt eget fel, det är jag som sätter spänningar i henne genom att inte lita på henne. I och med att jag förutsätter att hon ska explodera så gör hon det... Jag rider på ett sätt där jag är "beredd" på att hon ska dumma sig så självklart gör hon det, vad är hönan och vad är ägget?! Hade hon exploderat om jag ridit "vanligt"?! Det är väldigt krångligt. Hur återställer man ett skadat förtroende? Hade det varit en pojkvän jag inte litade på hade jag dumpat honom... Men jag varken kan eller vill göra mig av med Ella så nu är det nytt blad som gäller och den igångsättning vi gör nu är helt och hållet från scratch! Kan gå in på detta hur mycket som helst (och kommer garanterat återkomma till det många gånger under våren) men just nu lämnar jag det därhän annars kommer detta inlägg aldrig ta slut...
Väl hemma berättade jag mer detaljerat om hela föreläsningen för Gustaf, vi tog några "familjebeslut" och sedan var det rätt lugnt. Ju längre tiden gick under dagen desto mer "manglad" kände jag mig, lite som när man fått en rejäl massage och jag pendlade med att vara helt snurrig av tankar till helt tom i skallen. Hur märkligt som helst! Det slutar med att jag sitter och bölar utan att egentligen fatta varför. Jag som skulle iväg och träna med Mels och allt, fanns inte en chans att jag skulle kunna tillgodogöra mig en träning, hade inte ens på en hästrygg att göra helt ärligt. Så jag åkte utan häst för att prata igenom med min tränare hur vi ska göra med Ella och hennes uppstart. Förklarade allt och inget kring min ridning, inställning till ridning, inställning till Ella, tankar, Ella vs Melrose osv osv. Det var verkligen superbra!!! Tycker jag iaf och jag hoppas att min tränare gör det också. När jag åkte därifrån kände jag hur spänningen jag har i skuldrorna lättade - helt sjukt!! Nu känns det riktigt bra Ella-mässigt! Har också bestämt mig för att låna ut Mels när fölis är avvand. Jag har verkligen inte tid med 3 hästar igång och hon behöver ha en ryttare som satsar på henne, Jill lovade hjälpa till att hitta någon riktigt bra som hon tränar då hon verkligen tror på Mels - så det känns jättebra med den planen också!
Jag har däremot en del frågetecken kvar, han startade ett par saker i huvudet på mig som jag inte kan rensa bort på egen hand, jag måste förstå hur och varför först, så jag har helt enkelt bokat upp en tid med honom för att få hjälp med detta. Han får helt enkelt avsluta vad han startat... ;-) Ska bli väldigt intressant att se vad en timmas enskilt samtal kan göra med tanke på vad 3 tim i en föreläsningssal startade!! Så sorry god vänner - det blir ytterligare en cliffhanger... ;-)
Vill in...
Mina små klenfisar har totalt tröttnat på snöandet och har stått vid insläppet och hängt de senaste 2 timmarna, eller rättare sagt - Ella och Mels har inte lämnat insläppet sedan i morse och killarna har stått där de senaste 2 timmarna ;-). Då ska det sägas att jag ändå täckade på dom när jag såg att det skulle snöa hela dagen! Mina små klenfisar...
Chess på Operan
Hoppla
Swisch
Det är märkligt vad saker och ting rasslar på när man har "missat" att blogga på ett par dagar ;-)!! Har ju massor att skriva om men får försöka att ta det i kronologisk ordning....
I lördags var jag ju på föreläsning om mental träning och JISSES, det var en omtumlande och annorlunda upplevelse som jag får ta i ett eget inlägg! Kortfattad resumé är att det var inte alls den fokusen jag hade förväntat mig på just mental träning men det var otroligt intressant ändå. Jag har till följd av detta gjort fått flera poletter trilla ner gällande olika grejer, ex häst, jag och lite annat... Får helt enkelt bli en cliffhanger här...
I lördags var jag ju på föreläsning om mental träning och JISSES, det var en omtumlande och annorlunda upplevelse som jag får ta i ett eget inlägg! Kortfattad resumé är att det var inte alls den fokusen jag hade förväntat mig på just mental träning men det var otroligt intressant ändå. Jag har till följd av detta gjort fått flera poletter trilla ner gällande olika grejer, ex häst, jag och lite annat... Får helt enkelt bli en cliffhanger här...
I söndags blev jag moster till söta lilla Simon då min syster fick bebis 15 dagar före BF. Allt gick bra och nu har vi alltså fått familjen utökad med ännu en stilig kille!! Tänk vad skoj barnen ska ha nästa jul ex, när dom är 3 små huliganer som härjar runt... *hujedamig*... ;-)
I tisdags var det jobbpremiär för mig efter 1 år som mammaledig på heltid. Kommer iofs "bara" jobba 50% varav 2 dagar på kontoret men det är ändå ett rätt stort steg att ta. Tror det kommer bli jättebra att få göra lita annat och jag känner redan hur mycket lättare det är på mina "hemmadagar", jag uppskattar det på ett helt annat sätt och det är vad jag hoppades. Tycker jag har varit rätt gnällig och trist ett tag så det är skönt att den känslan försvunnit!! Men hoppla vad det har hänt grejer med organisationen när jag varit borta!! Kommer ta ett litet tag att sätta sig in i allt för just nu är det rätt snurrigt måste jag säga. Känns inte som att allt är jättebra, ex har jag min närmsta chef lokaliserad i Kina - vilket medför lite pusslande om man ska få till kommunikationen... 9:30-10:00 går sista bussen från kontret i Kina och då slutar min chef. På ett sätt är det bra för det ger mig en ytterligare en ursäkt vara på jobbet i ottan! Jaja, vi får se var det landar... Jobb även onsdagen och det var en riktigt intressant dag som gav mig och en jobbarkompis en riktigt spännande utmaning ;-). Kul att det händer lite annat och att få börja starta igång hjärnan från viloläge men oj vad man är seg i skallen!!! Kommer onekligen ta ett tag innan man är tillbaka på hugget igen.
Idag är det torsdag och jag har varit och träffat lilla Simon, och han var sannerligen liten!! Men oj sicken liten raring... Snutt! Nu väntar jag på att min käre make ska komma hem så jag får motionerat lite häst innan det blir alldeles för kallt och mörkt. Vad ska det vara bra för?! Är väl lika bra det blir vår på riktigt?! ;-)
JAG HAR BLIVIT MOSTER!!!
I söndags fick min lillasyster sin första lilla bebis och jag blev därmed stolt moster till pyttelilla Simon, för 2848 gram och 45 cm är inga storleksrekord på långa när ;-). Men han är söt som socker och det är så himla roligt att mina små raringar har fått sin första kusin på min sida. Är så mysigt att kunna dela lite föräldraledighetsdagar med min syster :-)
Foto: Stolta fadern André
Annorlunda objekt för våra affektioner ;-)
Idag har en tapper liten bil gjort sin sista resa till skroten och Gustaf var hängig över detta "på riktigt". Han skrev följande på fb: "-Snyft, bästa bilen jag haft. 7års trogen tjänst inom familjen med extremt få anmärkningar hos bilprovningen. Detta efter att den stått övergiven i granens trädgård i 4 år innan jag fick den dagen innan midsommarafton 2005. Tack Mazdan för alla fina minnen". Det är märkligt vilka känslor en bil kan frambringa, personligen tyckte jag också det kändes lite tråkigt men inte på den nivån. Det är märkligt hur vi reagerar olika på olika saker, jag har ju hästarna som tar fram detta hos mig och Gustaf har uppenbarligen en liten grå Mazda... Söta maken!!
Föreläsning Mental Träning
Jag har hux flux bokat in att jag ska på föreläsning imorgon fm, är en coach i mental träning som har haft ryttare i OS i London och som redan nu arbetar med 2 ryttare mot OS i Rio. Han heter Frank Vitai och föreläser bland annat om:
- Hur vi skall förstå mer om hur vi fungerar som människor!
- Hur kan du vidareutvecklas på ett optimalt sätt i din sport?
Ska bli intressant och säkert lika nyttigt som det alltid är med sådana föreläsningar. Behöver ju tagga upp mig lite inför... tja... det mesta faktiskt så det blir ju bra. Med föreläsningen på fm, stalleri och sedan träning på kvällen blir det en riktig hästdag imorgon ;-)
- Hur vi skall förstå mer om hur vi fungerar som människor!
- Hur kan du vidareutvecklas på ett optimalt sätt i din sport?
Ska bli intressant och säkert lika nyttigt som det alltid är med sådana föreläsningar. Behöver ju tagga upp mig lite inför... tja... det mesta faktiskt så det blir ju bra. Med föreläsningen på fm, stalleri och sedan träning på kvällen blir det en riktig hästdag imorgon ;-)
Vissa dagar...
'Jag trivs bättre här...'
KOM Å KÖP!!
Jag ska hjälpa till och sälja ett nytt täcke som tagits fram, snygga och praktiska täcken. Är modellmässigt som Horsewares Rambo som är utan tvekan en av marknadens bästa täcken vad det gäller passform. Dock är detta täcke i betydligt bättre prisklass :-). Finns även transportskydd som matchar fleeceteckena samt ridjackor. Så koooom å kööööp ;-)
Ofodrat regn samt vintertäcke (200g) med avtagbar hals. Utetäcke i ballistic nylon som är ett mycket starkt material för bästa hållbarhet! Bra passform och andas funktion i. Finns i 0g= 1200kr och 200g = 1500kr Hals ingår! Valfri stl på halsen: M L XL
Fina innetäcken i bra passform som sitter högre fram för att inte trycka och skava på bogarna. Finns i 200g pris: 700kr och 450g pris: 800kr inklusive hals som man väljer stl själv M L. Finns med kantband i guld eller rött.
Fleecetäcke med fast hals, blå. Pris 550 kr. Köper du även matchande transportskydd (500 kr) betalar du 950 kr i paketpris.
Fleece med fast hals, brun. Pris 550 kr. Köper du även matchande transportskydd (500 kr) betalar du 950 kr i paketpris.
Morgontrött?!
Imorse när jag skulle morgonfodra fick jag gnugga mig i ögonen både en och två gånger innan jag listade ut hur saker och ting hängde ihop... Ella och Mels stod i varandras boxar och såg missnöjda ut... Blev lite full i skratt för Gustaf hade hjälpt mig med intag och kvällsfodringen igår då han ändå var ute och fixade. OK att båda är bruna med stjärn och för dagen hade gröna täcken (Ellas visserligen rutigt) men hallå - vi har ju ändå haft Ella i 7 år och båda tillsammans i 4,5 år och sååå lika är dom ju inte ;-). Gustaf såg lite snopen ut (men garvade gott) när jag förklarade hur det förhöll sig, var ju onekligen rätt klantigt... Jaja, ingen skada skedd...
Annars har det varit en riktigt bra hästdag! Melrose den lilla stackaren fick gå dubbelpass då hon fick en extra vilodag igår. Blev 40 min promenad imorse och ett pass i paddocken på em. Hade förväntat mig att hon skulle vara tung och styv när jag red men hon var skitfin så hon behövde inte gå så länge. Ska ju träna på lördag så vill inte slarva för mycket i veckan. Blir sista träningen "denna sida fölet" och det är med bitterljuva känslor jag konstaterar det. Hon är så himla duktig och fin i ridningen nu så det ska bli tråkigt att sluta rida, men det ska ju samtidigt bli galet roligt med fölis...
Kan det bli annat än en ljuvlig liten fölis med Mels och denna snygging till farsa?!
Ella var också duktig, fick jobba inspänd på lina idag och det gick riktigt bra. Ser ju lite stel och trökig ut i början men det är ju ett bra tag som hon inte gått ordentligt så det får ta lite tid. Blir en långsam och fokuserad igångsättning som följer hela utbildningsskalan ;-). Är så himla nyfiken/hoppfull/orolig inför när sadeln kommer, tänk om det inte blir så bra som det borde?!?!?! Neeeeej, inte negativa tankar om det här! Det SKA bli bra! Basta!
Vill inte verka otacksam!
Jag fick en uppenbarelse idag när jag var ute i det fina vädret och promenerade med Melsan: - jag vet att jag har gnällt att 2012 var ett skitår ridmässigt men det är ju inte helt sant. Den lilla stund Ella funkade tog vi ju faktiskt en placering i LA och både Melrose och Fille har ju varit superduktiga! För att inte tala om Jack!!! Hans prestation under hösten kan man ju knappast gnälla på ;-). Och sedan tog ju sig Melrose på första försöket med en superfin hingst... Så visst, även om jag önskar jag hade fått rida Ella mer kan jag ju inte gnälla på vare sig den ridningen jag faktiskt fick eller att det var ett hästmässigt skitår... Sedan hände ju inget så allvarligt att jag inte fick behålla mina hästar, nog för att en ryggskada och skada på tungan är tråkigt som f-n men det är ju förhoppningsvis något som tiden fixar och sedan är det ju bara att köra på igen. Så med närmare eftertanke måste jag säga att 2012 var ett rätt bra år ändå!! :-). Snart kommer förhoppningsvis Ellas nya sadel och SJÄLVKLART kommer den ligga som en smäck och då kör vi så det ryker!!! Tills dess får jag nöja mig med gamla ridbilder på min älskade häst (som i och med nyår nu fyller 10 år)!!!! Ser också att jag hade 8,5 antal kilo mindre att kuska runt på - och DET ska jag verkligen göra något åt!! ;-)