Jag har ju tidigare nämnt att våra snickare är helt suveräna, det blir kanonbra och dom är snabba. Har säkert också nämnt att vi blir lite stressade av det på ett sätt då vi förväntas ta snabba beslut om hur vi ska lösa olika saker, och i ett gammalt hus dyker det upp lite allt möjligt som man måste klura ut. Varje gång jag och G går upp och stämmer av blir vi initialt superglada och imponerade av vad dom har gjort - för att i nästa sekund inse vilka nya grejer som dykt upp och vi behöver ta beslut på... Det slutar med att vi blir helt matta och tomma i skallen ;o). Efter ett antal sådana dagar var vi ganska speedade både jag och mannen och när jag pratade med min kära mamma i tisdags hade hon problem att höra vad jag sa för jag pratade för fort och förmodligen rätt osammanhängande. Jag orkade inte göra något med hästarna för jag var trött, stressad och klockan var alldeles för mycket. Fodrade och gick in för att försöka ta några kreativa beslut. År trist när det inte finns ork att göra något vettigt med hästarna, eller jag måste stressa som en tok - det är ju där jag ska tanka energi för att orka vara en bra mamma när båda kidsen gnäller eller det blir långa dagar...!

När jag väl kom in satt vi och diskuterade kring hur vi skulle gå vidare när telefonen ringde, det var mammas man Robin. Dom hade bestämt att dom skulle komma hit på onsdagen och hjälpa oss, mamma skulle ta barnen och Robin klippte gräsmattan och lagade mat så jag kunde gå ut och stalla i lugn och ro medans Gustaf kunde jobba med det han behövde inför kommande rör- och eldragningar. TUSEN TACK FÖR DENNA OVÄRDELIGA HJÄLP!!!!! Jag fick fixat lite extra med Ella som jag känner har legat lite efter pysselmässigt (bland annat klippa hennes övervuxna man äntligen) och sedan fick jag ett kanonpass i den nysladdade paddocken :o). Efter stallet var det bara att slå sig ner vid dukat bord på altanen - i solskenet-  och avnjuta god grillmat! Mums och tack igen!! Fick dessutom en rätt bra natt med sovande söta barn så idag känner vi oss lite mer i fas med livet och har löst upp många av våra beslutsklumpar.

Idag åker taket upp i stora rummet och jag ska beställa färg och tapeter till vårt sovrum :o)

           

Ella och Mels har varit riktigt fina det sista, dessvärre har det varit förbenat dåligt väder så jag har tappat en del riddagar pga ösregn och storm (finns faktiskt gränser för vad jag står ut med *s). Men det har gått bra, ända tills i torsdags när det var halvstorm ute och jag red Mels i paddocken. Hon var jättefin med bockade till lite i galoppen (provade en sadel som INTE var poppis) och jag sträckte mig - ordentligt - i en magmuskel och fick skitont! Försökte rida Ella efteråt och jag klarar av att skritta men trav och galopp funakr inte då det gjorde för ont. Så nu är det ridvila som gäller ett tag tills det onda försvinner... Lite surt såklart med tanke på att jag förmodligen inte kommer kunna rida sådär jättelänge till men det är bara att bita ihop!

Fördelen (om man nu ska kalla det så) med att jag inte kan rida är att jag "sparar" lite drygt 2 timmar om dagen som vi kan lägga på annat. Denna helgen har detta "annat" blivit tid som Gustaf kan lägga på att färdigställa de nya boxarna. Och han har lyckats, Jacks box är redo för inflyttning ikväll, behöver bara köpa krubba och vattenhink som ska upp (egentligen hade jag velat ena städa väggen från Filles nedsölning men det är ingen flytt-stopper direkt). Gustaf har varit kanonduktig och fixat så Jack får en uppningsbar lucka på sin dörr som är PONNYANPASSAD höjd på!!! Bara det kommer vara ett riktigt lyft för lilla Jack, när han stått i de andra boxarna har han knappt nått över kanten... Misstänker att han inte kommer vara helt nöjd med att gå från 9 till 6,5 kvm men jag hoppas det går fort för honom att anpassa sig. Nu får han ju dessutom bo bredvid Fille igen och på lördag kommer en ny snygg tjej att flytta in på andra sidan ;o)

           
 Gustafs egenhändigt ihopbyggda boxdörr!! Kanonbra!!! Nu fattas bara namnskylten :o)