Vi har i veckan varit iväg och ridit 3 dagars dressyrkurs hos ordinarie tränare A. A har ju sista tiden själv varit iväg på träning för Hubertus Schmidt och träning med landslaget så inspiration och idéer är det verkligen ingen brist på. Det är verkligen skitroligt att få åka med på A's framgångsvåg nu och efter 3,5 år känns det som att man dessutom är lite "värdig" att få åka med och njuta ;o)

Tyvärr hade ju Ella sitt balltramp veckan innan och jag han därför inte ladda upp som jag velat, vilket känns lite synd men det blev så himla bra ändå så det finns inget att gnälla om här inte. Jag fick så många uppenbarelser och poletter som trillade ner så jösses!!! Bästa ridpasset var 2 (av 4) måste jag säga för då funkade faktiskt "allt" och det kändes som att vi dansade fram. Ella har så ljuvlig takt och balans och när jag lyckas hitta den hela tiden utan att störa är det galet roligt att rida... Det lustiga är att är man väl hittar det så blir det helt plötsligt plättlätt att rida :o). Vi har fortsatt att jobba med formen i samtliga gångarter och att få ihop henne bättre med bättre tryck bakifrån - och det fick vi!!! Jösses, kan ju knappt sitta när det rasslar igång ;o). Nu är det "bara" att stärka upp henne så hon orkar mer i den formen... bara... ;o)

Vi har fortfarande en bit kvar innan vi är tillräckligt starka i galopparbetet men den utvecklingskurvan som vi har haft de 2 sista månaderna är riktigt häftig! Det är frustrerande att den stora "bromsklossen" är jag och min brist på kondis. Jag har nu lovat mig själv att jag SKA ut och springa i sommar. Nästa kurs är om 6 veckor och då vill jag banne mig ha fått lite bättre ordning på grejerna. Är inte kul när man inte ORKAR, sista ridpasset var jag så trött i kroppen att jag inte visste var jag skulle ta vägen - och då skulle vi rida program... När jag fick startsignal var min enda tanke -" jag skulle aldrig åkt och tävlat så här trött"... Var ju med nöd och näppe jag orkade ta mig runt programmet överhuvudtaget!!! Men, men  runt kom vi och det var ett LA:3 och jag kom ihåg programmet (vilket jag inte trodde då jag bestämde mig dagen innan vad jag skulle rida). Blev inte mer än 60,6% men det kändes rätt bra ändå faktiskt, att jag tog mig runt det kändes som en seger ;o). Men det är just det som är grejen, jag vill inte känna så. Det får inte vara så att det som begränsar är jag - för jag är så toktrött...

Nej nu jäklar ska här skärpas till så NÄSTA kurs om 6 veckor blir ÄNNU bättre...! Tjolahopp!