Ny bildbomb på Finnegan
Då har lillprinsen hunnit bli hela 4 veckor gammal och äntligen börjar han lägga på sig lite och inte bara växa uppåt. Han har accepterat oss och blivit en riktig liten gosegris (till mattes stora glädje) och jag älskar hans uppsyn. Tror verkligen han kan bli en riktigt trevlig häst faktiskt :-). Så ni får stå ut med en bildbomb på sötnöten!!
Sötis
Finnegan
Min lilla rugguggla växer så det knakar, man kan säga att han är liiiite högre bak just nu ;-). Han har hämtat sig bra efter sin földiarré och nu är jag inne på sista sprutan Diarsanyl för denna gången. Fick ju ta ut distriktsveterinären i lördags då han var lite uttorkad men det verkar tack och lov som att det inte var så allvarligt. Det viktigaste var att få stopp på "flödet" och det har vi fått nu, han har hela tiden ätit bra så det känns bra :-)
Nu har lillfisen hunnit bli hela 3 veckor gammal och har fått sina 4 första tänder och börjat snatta morsans mat. Han börjar redan byta päls och med det även färg... Är verkligen fascinerande hur fort det går med fölen!!
Till mattes stora glädje är han dessutom en riktig liten kelgris nu mer, är fortfarande lite skygg när det blir hastiga rörelser men det kan man ju förstå. Däremot har han accepterat oss och jag har till och med fått ta ett par små tag med borsten, ohlala ;-). Naturligtvis blir det lite bilder...
Esmeralda
Fiorello
Förnuft och känsla?!
Har ju varit lite tyst här ett tag igen, men tro inte för en sekund att jag inte har tankar som behöver ut - nej, nej, det är snarare tvärtom! Har MASSOR med tankar och idéer som skulle behöva komma ner på pränt men dessvärre lite kasst med tid att sätta mig med det. Jaja, allting hänger ihop i slutändan och en vacker dag kanske jag kan knyta ihop säcken ordentligt och får lagt en bra plan där man hinner allt man vill?! Wishful thinking såklart men drömma går ju ;-)
Det som alltid är kärnfrågan är tid, tid att hinna med allt man VILL göra. Men ibland kanske man måste inse att man inte KAN göra allt man VILL göra, iaf inte just NU?! Det är där jag har landat. Jag tycker ju det är superkul och intressant med hästavel ex och jag vill verkligen fortsätta med det. Har dessutom fått möjlighet att låna ett (eller 2) jättefina diplomston från en erkänt bra stostam med många meriterade avkommor och det är ju såklart vääääldigt lockande, och jag VILL verkligen det. Målsättningen är ju såklart att få fram ett fint stoföl som jag kan använda som grund för mitt eget avlande, tillsammans med Melrose efter hon varit ute och meriterat sig i sporten. En rätt bra plan tycker jag. Men... jag har insett ett par saker:
1. Ska jag avla så här behöver jag bättre förutsättningar med hagarna. Jag behöver vindskydd/ligghall, hårdgöra och fixa till sommarhagarna så dom är platta och fina igen och inte ser ur som en schweizerost. Detta kostar pengar. Avla kostar pengar. Än så länge har jag inte fått in några pengar på mitt avlande så jag har ingen "avelsbuffert" vilket jag bestämt mig för att ha innan jag börjar. Ganska bra beslut. Men först måste jag se till att gården är anpassad för avlandet och det får bli första projektet.
2. Måste fixa så gården blir lättjobbad året runt, mycket av det kräver vad jag rabblat upp i punkt 1. Så prio på haganpassningar, vindskydd och hårdgöra... (SAMT min efterlängtade skrittmaskin som hade underlättat mitt liv ofantligt mycket vinterhalvåret).
3. Att ha småbarn och avla är ingen picknick, har därför lovat mig själv att inga fler föl förrän tidigast när Iris blivit 4år. Detta beslut går väldigt bra ihop med ovan nämnda punkter då det säkert kommer ta sin lilla tid att hamna i ett läge där jag är nöjd med hagarna...
Jag blir så trött på mig själv där jag springer på i 190 hela tiden och alltid ska vara 2-3 steg längre fram hela tiden. Visst är det bra att planera och ta eftertänksamma beslut, men man får inte glömma av att njuta av det man har. Och jag har en underbar familj, 5 superfina hästar som jag verkligen är stolt över, var och en på sitt sätt och jag bor på en hästgård, något jag alltid drömt om. Why not enjoy it instead?!
Så nu ska jag sätta mig ner och göra en kalkyl för ovan nämnda kalas och göra en plan för det. Skrittmaskinen måste ha tak så det blir ju genast dyrare men annars är det ingen vits för mig med tanke på att jag behöver avlasta vintertid. Bilden ovan är rätt käck och hade passat bra in här hos oss ex... Känns såklart tråkigt att jag bestämt mig för att inte skaffa fler föl de närmsta åren men det känns bra också. Dags att stänga lite projekt innan man börjar med nya :-)
Mysstund ♡
Familjens nya nöje
Hehe...
Ibland är kommentarer överflödiga... ;-)
Far...
Son...
Det är så låååååångt....
.... ner till backen!!
Men trägen vinner!! ;-)
Njae matte...
Mer bilder på Finnegan
Ok, är man söt som socker får man stå ut som fotomodell ;-)
Figge, 3 dagar gammal
Sötnöt...
Figge vågar sig t o m fram till Alex för att tjenixa!
Dumma flugor till att hålla på...
Snacka om Bambi på hal is ;-)
Puss, puss...
Familjemys under äppelträdet.
Lill-Prinsen
Lite bättre koll på sina långa ben idag...
Safety first
Finnegan - bildbomb!!
-"Puss på dig min lilla plutt", sa förstagångsmamman Melrose (som är en naturbegåvning).
Kom upp på benen efter 1,5 tim och det var VINGLIGT ;-)
-"Ehh, menar du allvar matte, ska jag verkligen ha denna grejen på mig?!"
Spanar lite, precis som morsan...
Första galoppen ;-)
Morsgrisen tordes till och med smita 3 meter från mamma...