Fredag - åttonde dagen
Naturligtvis inträffar ju denna krångel-logistiken mitt under dressyren så jag hann inte se mer än 1 ekipage i år vilket såklart var vansinnigt trist. Såg lite på tv-apparater emellanåt men det blev ju varken hackat eller malet... Fick iaf kollat på "min kompis" live, nämligen han som hade a-ponnyn här hemma förra året. Vi fick pratat lite mer i år och både han och hans fru är supertrevliga. Tycker dessutom att hans häst Le Beau är ljuuuuuvlig så det är ju extra kul att man lärt känna dom lite grann :o). Tyvärr ser hästapållen spöken lite här och var och är tok-spänd (är kanske därför jag fastnat för den, känner väl igen tendensensern *s).
Fredagskvällen avlöpte sedan utan några större blessyrer och tur var väl det för vi var alla helt slut! Så det var återigen underhållsarbete som gällde med "poop patrol" högst på listan ;o). Vi tackar högre makter att vi fortfarande inte har fått någon snö och håller tummarna för att det inte kommer något i helgen heller ;o)
Kom äntligen ihåg den utlovade bilden på boxplaceringen :o)
Kommer snart hem igen...
Jag har inte glömt, men inte heller hunnit - håll ut, efter imorgon kommer det normala livet åter...
Sjunde dagen...
Berättade jag om min guidning igår? Blev uppringd av en kille som jobbade för www.goteborghorseshow.se och han skulle göra ett backstage-repotage till hemsidan och hade fått mitt nr av projektledningen som hade sagt att jag kunde hjälpa honom runt. Det var i sig inget konstigt för vi gör sådana visningar för pressen ibland men när han kommer visar det sig att det inte är en fotograf som jag fått för mig utan en kameraman med videokamera och microfon... Gissa vem han ville skulle prata i den?! När man jobbat i 23 timmar med 3 tim sömn (och ungefär 1 tim paus) är man inte den piggaste i stan och det var precis den situationen jag var i, och då vill karln att jag ska prata i en microfon - FRAMFÖR kameran?!?!? Jag som AVSKYR kameror!! Men det var ju bara att hugga tag i microfonen och köra på... (Är väl inte helt nöjd att han inte hade någon sminkös med sig men vad sjutton ska man göra, det är bara att acceptera att senaste dygnet satt sina spår om man ser ut som ett spöke) Hahaha... Här är iaf resultatet, med tanke på omständigheterna tycker jag ändå det gick ok men det är ju alltid jobbigt att se sig själv (och framförallt höra sig) på film.
Gjorde även en kul, god gärning idag (förutom när jag gav en gammal dam med rullator sin halsduk hon tappade då). Jag tussade ihop vår duktiga stalltjej Emma med Helgstrand som söker groom och det resulterade i att Emma ska åka med dom hem till Danmark på söndag och provjobba!!! Vansinnigt roligt och jag hoppas verkligen det fungerar :o). Lycka till vännen :o)
Dag 5 och 6 - nu kommer hästarna!
Vad vi gör vid en ankomst kanske kan vara kul att veta?! Lastbilarna kör in och vi kollar först pass och vaccinationer, är dom i ordning lastas hästarna av och vi visar dom till rätt boxar. Därefter hjälper vi groomsen att tömma bilarna på alla prylar dom behöver, mockar ur och spånar upp bilarna igen (för om det är klart går det fortare vid avresan *s). Vi ser till att dom har spån/halm och hö så alla är nöjda och glada. Vi sätter upp boxgardiner där det behövs, smörjer boxdörrar, mockar i gångarna, hämtar ditten, lämnar datten osv osv... Vi ser till att hästskötarna får all information om tider, nr lappar och hotellrum. Låter rätt okomplicerat när man skriver det så här men tro mig - det är verkligen full rulle då vi måste se till att få in alla så fort som möjligt för att hästarna inte ska behöva stå på sina lastbilar längre än nödvändigt. Dom flesta har kört mellan 10 och 15 timmar så både hästar och skötare är rätt sega... Då Göteborg Horse Show har som ambition att bli utsedd till världens bästa tävling lägger vi mycket krut på att upprätthålla en hög servivenivå :o)
Normalt sett ska vi inte röra hästarna men om en groom uttryckligen ber oss om hjälp att leda eller dyl så är det helt okey. I år fick jag "äran" att promenera med Marcus Ehnings "Sabrina", en urgullig liten trevlig märr. Försökte föreviga detta stora men det gick sådär ;o)
Sabrina
En sak som är väldigt roligt är hur vissa hästar paketeras när dom åker. Jag förstår att dom är rädda om sina dyrgripar men en del saker är galet komiska... Eller vad säger ni om denna?! -
Blev kvar till 18 innan jag kunde åka hem, var verkligen heeeelt slut efter endast 3 tim sömn! Fick åka vägen om Ella och mocka för att skynda hem till en febrig och mammig liten Albin... :o(.
Men nu orkar jag inte mer, dags att sova!
Dag 4 - Tröööööötttttt
Måste erkänna att detta är allt ni får ur mig idag för jag måste lägga mig! Imorgon blir det en låååång dag följt av en kort natt, tidig morgon och ytterligare en låååång dag med alla ankomster! De närmsta dagarna ska 180-190 hästar passera genom stallarna så vi får nog att göra ;o)... Nu sängen så ska jag försöka skriva mer imorgon... OM jag hinner....
Over and out!
Dag 3 - söndagen ingen vilodag...
För att återkoppla till cliffhangern i förra GHS inlägget så det här var vad jag möttes av när jag kom till anläggningen, det är ganska komiskt hur några timmar kan förvandla en hel arena!
Idag har tjejerna varit superduktiga och snabba, dom har fixat färdigt parkeringen, stall 1, skyltat, kämpat med att få bort is på våra transportstäckor till och från stallar och framridning och förberett inför resterande 2 stallbyggen som startar imorgon. Vi har förberett med listor på boxar och andra listor och lappar för att underlätta alla ankomster i veckan. Det är ett suuuperduktigt gäng och det är nästan svårt att hålla dom sysselsatta för dom är så otroligt effektiva :o). Det har lagts in mattor i största stallet då golven är för hala för hästarna. Dessa mattor läggs in av ett gäng från Billdals ridklubb och dom är otroligt snabba. För oss som jobbar i stallet är det skönt för det är ett jättetungt jobb, vi kommer iofs behöva lägga mattorna i ett stall men det är endast framför 1 boxrad så det ska vi nog greja ;o)
Idag anlände resterande hinder och blommorna har gått från blomsterkvastar till otroligt vackra kreationer, det är nästan så man blir tårögd av alla vackra blommor och färgkombinationer...
Lite kuriosa är att det finns 13 funktionärsgrupper som jobbar med att rodda runt tävlingarna, stallet är en. Arenagruppen en annan, den består av 2 "ben" kan man säga - den ena är de som ansvarar för hindren och den andra är det som ansvarar för blommorna, dessa grupper är indelade i zoner i ridhuset och dessa 5 zoner har då ansvar för de hinder resp blommor som finns i den zonen... En hel vetenskap men som alla som varit där ser så verkar det fungera bra för dom är toksnabba med att få in och ut hindren från arenan! Totalt har jag för mig att dom är tillsammans runt 80 personer?! Får nästan dubbelkolla detta och återkomma ;o)
För egen del har jag jobbat lite mindre idag, sov inte många timmar inatt för Albin sov oroligt = jag kan inte sova heller (ibland är det ingen picknick att vara mamma) så när jag vaknade fick jag migrän :o(. Tack och lov har jag fått grymma mirgäntabletter så efter att ha vilat en stund blev jag bättre, hade visserligen fortfarande hemsk huvudvärk (som stannade kvar hela dagen) men jag kunde iaf fungera igen! Albin var ju glad att jag var hemma lite mer så det var ju något positivt med det ändå. Fick till slut flyttat Ella som planerat och det känns skönt, nu kommer det bli lite lättare för mig med henne den kommande veckan. Tyvärr blev jag senare till skandinavium än planerat men fick ändå en hel del gjort så det kändes väldigt bra. Det är ju detta som är mitt dilemma - jag har svårt att hinna med allt! De senaste dagarna har jag fått pussla och trixa för att hinna allt men känner mig ändå otillräcklig på alla fronter vilket är otroligt frustrerande. Jag VILL mer, jag vill hinna träffa min son mer, jag vill kunna vara på skandinavium mer och jag önskar jag hade hunnit med hästarna bättre men det gååååår inte ju!! Man är bara människa och när allt kommer till kritan måste man välja... Och Albin kommer alltid först. Därför gör jag mitt sista år i stallet... Men nog om sådana tråkigheter, det är en hel vecka kvar!! :o)
Snälla traktorn, vakna?!
Förändringarnas dag - Lycka till Brio!
Idag har varit en förändringarnas dag i stallet, Brio flyttade till Strömsholm efter att ha bott på gården i 3 år. Kändes väldigt tråkigt att se transporten rulla iväg, samtidigt som det kommer bli toppen för henne. Enligt utsago är det en ljuvlig anläggning hon ska bo på med stora hagar, duktig ryttare och duktiga tränare så ska bli spännande att höra om hennes framsteg... Men visst blir det tomt, Brio var faktiskt första hästen som flyttade in på gården när vi hade köpt den så hon är i järngänget...
Men - inget ont som inte har något gott med sig, den lediga boxen gjorde det möjligt för mig att dela på Fille och Jack, det var dags nu! Fille har tyckt Jack är en liten ettermyra de senaste veckorna och kommer nog uppskatta att ha blivit såpass stor att han nu får bo själv ;o). För Jacks del ska det bli kanon för nu kan jag äntligen ge det lilla matvraket en egen anpassad foderstat så han kan gå ner i vikt (och sluta norpa Filles mat) ;o)
-"Hej då", sa Brio och rullade iväg mot nya äventyr...
Inside information.... ;o)
Kan även skvallra om Andreas Helgstrands clinic på torsdagen vid 15:30 han kommer ha både Stamina och Uno Donna Unique med sig bland annat :o).
Andreas och Stamina i Falsterbo, bild lånad från hästskötaren Sofias blogg: http://lektra.blogg.se/esz/
Sjävklart får ni hantera denna information med reservation för ändringar... ;o)
Dag 2
Home sweet home... ;o)
Lördagen har även inneburit att parkeringen där vi ställer alla hästbussar, lastbilar, transporter och en del funktionärer har blivit fixad. Stall 4/5 (32 boxar) har blivit synat, skyltat och spånbalar är inburna. Stall 1 (som är det största stallet med dryga 75 boxar) har byggts färdigt. Vi har skyltat klart området, framridningen är nu helt klar och hästplaceringen är i princip klar. Vi har lite speciella lokaler för vår tävling (om man jämför med övriga deltävlingar) då 3 av 4 stall ligger under jord så hos oss vågar vi inte låta ryttarna bara ta en box utan vi placerar ut hästarna. Hingstar ska inte stå bredvid ston, vissa hingstar kan inte stå bredvid varandra (trots att dom åker på samma bil hit?!?!?!) osv, osv... Det är lite trixande men brukar gå bra. Dessvärre kan det ofta visa sig när våra fyrfota vänner anländer och lastas av att hästen som aviserats inte alls är samma som kommer av lastbilen... Brukar bli lite spännande att fixa till men än så länge *peppar, peppar* har vi löst sådana blessyrer ;o).
Blommor och hinder har kommit och förbereds för tävlingarna...
I stallgruppen är vi ca 30 personer som jobbar och vi gör tillsammans drygt 2500 timmar på 11 dygn. Från hästarna anländer på tisdagen är vi minst 2 st som finns tillgängliga på natten också, förutom FEI som patrullerar och de väktare som vaktar stallarna dygnet runt. Allt för att fyrfotingarna ska vistas så tryggt som möjligt. Fre-mån helgen innan tävlingarna börjar lever vi i princip på McDonalds och denna syn på MCD vid skandinavium är på inget sätt ovanlig, orangea jackor och blåbyxor som invaderar stället ;o)
Måltid nr 2 och 3 - check!
Idag har varit en bra dag jobbmässigt, vi har fått mycket gjort och ligger bra till trots att vi var begränsade pga hockeymatchen (hejja, hejja för övrigt - visst sa jag att dom skulle vinna pga all kvinnlig fägring i närheten *s). Hästplaceringen gick riktigt fort att fixa och jag hoppas inte det blir allt för mycket förändringar de sista 2 dagarna, är fortfarande frågetecken kring 5 hästar som kaaaanske kommer... Blir spännande för det är verkligen vaselin och skoho att få in dom sista i så fall ;o). (Nu glömde jag ta foto på hur det ser ut men jag får återkomma med det, är lite kul att se kanske...)? De första tabbarna har börjat komma på glada och trötta stalltjejer, godis och kakor har kommit fram och de där övertrötta hysteriska skrattanfallen har redan börjat infinna sig - och det är bara dag 2!! Hahaha, hur ska detta gå?! ;o)
När jag lämnade bygget idag var en tom hockeyrink det sista jag såg... Gissa hur det ser ut när jag anländer imorgon.... ;o)??
Lörd kl 18:31...
Första dagen
Dag 1 innebär också att framridningen tar form. I år är det ny sand som gäller, den "vita" (som för övrig är sand, tyg och 2 olika fibrer, ett kort och ett långt). Blir såklart lite annan känsla men jag tycker det är snyggt och ryttarna tycker om att rida på den (det är dom som önskat just denna sanden så vi hoppas att dom blir riktigt nöjda). För oss som jobbar innebär sanden att Oliver är på plats och det är en kul prick som med sitt härliga humör förgyller vår tillvaro. Olli ansvarar för banorna och att dom är perfekta. Det är honom som publiken ser susa runt på en fyrhjuling i pauserna ;o)
Dag 1 innebär även måltid 1 av mååååånga på en resturang nära dig ;o) i år ska jag nog räkna exakt hur många besök det blir innan vår egen catering öppnar på tisdag...
Imorgon är det förberedelser av parkeringen, det största stallet ska byggas och vi ska ge oss på hästplaceringarna som är ett helt företag i sig, hingstar, valacker och ston ska samsas på ett bra sätt och det ska bli så lugnt och harmoniskt för alla fyrfotingar som möjligt... Ett pussel som visserligen är kul men lite trixigt. Dessutom är det hockeymatch så vi ska försöka samsas om ytorna med boysen som förhoppningsvis är taggade av all kvinnlig fägring på arenan och vinner denna matchen... ;o)
Swisch, swosch
Fick iaf rapporterat från Christine att Trollungen hade varit i ridhuset på Vena för första gången på mentalträning och hon hade varit jätteduktig, så duktig att hon till och med kunde bli longerad och hade grejat även det galant... Duktiga lilla tjejen!! Är oerhört tacksam att Christine kan hjälpa mig med henne denna perioden!! :o)
Mystorsdag
Tyvärr blev det lite oroligt en stund när jag skulle ut och fodra hästarna och Trollungen rullat fast i boxen!! Tack och lov kom hon loss för egen maskin men jag har ju inte en susning om hur länge hon legat :o( men hon verkade rätt okey ändå om än lite omskakad såklart. Får syna henne noga, noga imorgonbitti...
Nu är det dags att gå och lägga sig, imorgon drar vi igång med stallbygge, fixa parkeringen och flytta in på stallkontoret inför årets tävlingar i Skandinavium - wiiieee, det är dags igen!! :o)
Omtag!
Det är bara vansinnigt tröttsamt att hela tiden få börja om, den här vintern har ju inte direkt underlättat framfarten i dressyrandet. Men nu är det som det är, vi har inget ridhus och jag tycker inte om kyla. Det är ingen glimrande kombination så man får göra det bästa av situationen, vilket jag tycker att jag har! Dessvärre är inte Ella med på noterna, hon styr med järnhand ute i hagen och försöker allt hon kan att göra det även när matte sitter på. Till viss del har hon lyckats att komma undan med en hel del då jag är så galet okonsekvent när jag rider. INTE bra på något plan såklart!! Det är bara att acceptera faktum - hon är trock och eländig för att jag låtit henne bli det. Hon är nonchalant mot skänkel och inramning för att jag låtit henne bli det. Sanningen smärtar men jag har aldrig hävdat att jag är en bättre ryttare än så utan har alltid försökt vara realist när det kommer till min ridning. Nu är det dock så att min ambitionsnivå tagit ett kliv och med tanke på hur fin Ella KAN vara in emellan så har jag fått mersmak... jag vill ha det så hela tiden! Så nu är det Uppryckning med stort "U" som gäller, otroligt dålig tajmning med tanke på att skandinavium drar igång imorgon och jag redan har vaselin och skoho för att få ihop tiden men min underbara tränare föreslog att jag skulle ställa Ella hos henne under tiden så har jag iaf ridhuset nära och kan hinna hålla igång henne hyfsat. Ett betydligt bättre alternativ än de 10 dagarnas semester som jag såg framför mig... Till helgen flyttar jag Ella för en veckas boot camp istället - here we go!!
Vinterfan vik hädan!!
På fredag börjar GHS och 11 dagar fullt ös, är liiiiite orolig för hur jag ska hinna med hästeriet bara. Bästaste Christine har lovat ta Trollet så jag behöver inte oroa mig för henne men Ella behöver verkligen hållas igång, får klura lite på hur man kan trixa ihop det, paddocken hade varit GULD om den gick att använda men nu får det bli en plan B.... Hmmm...
Sneak preview...
Clinicen
I och med att jag red så fick jag inte en övergripande blick över clinicen men detta är iaf min tolkning av det som jag hörde.
Det man ska tänka på i all ridning är att det är ryttaren som ansvarar för hästens utbildning, det är vårt ansvar att hjälpa hästen till en ändamålsenlig och hållbar uppbyggnad och form och man ska skynda långsamt. En proffisionell ryttare bygger upp en häst på 5-6 år och motsvarande jobb kan ta en hobbyryttare dubbla tiden. Man ska inte stirra sig blind på sitsen som en isolerad detalj utan titta på hästen och utgå ifrån den för att justera ryttarens inverkan, vad behöver just det här ekipaget jobba med för att hästen ska bli stark och hållbar? Man får inte vara rädd att det blir "fel" när man rider utan man måste våga laborera. Det är vanligt förekommande att man blandar ihop "takt" och "tempo", man ser ofta många ryttare som fräser runt i överilat tempo för att få igång bensprattel men konsekvensen blir att istället skvätter med hästarna benen bakom sig och är otaktmässiga... Det är bättre att dra ner på tempot men bibehålla engagemanget för att aktivera bakbenen och behålla taktmässigheten (en förutsättning är självklart att hästen är framme på bettet så det inte blir undertempo. Successivt stärker sig hästarna i sin bakdel och därefter kan man växla upp tempot fast nu med bibehållen takmässighet då styrkan finns där. Man ska inte heller fastna i en och samma form utan laborera med att ta upp hästen i en högre form för att stärka den (givetvis ska den vara ordentligt uppvärmd och även här framme på bettet). När man jobbat där en stund och hästen börjar bli trött kan man lägga ner för att även här successivt öka upp styrkan. Man ska inte sträva efter att fortsätta nöta så hästen blir muskeltrött då det inte är långsiktig uppbyggnad utan snarare sätter spänningar i hästen. Skynda långsamt alltså...
Ella var för dagen både framme på bettet och riktigt trevlig vilket gjorde att jag först fick korrigera tempot som han initialt tyckte var för högt, när vi dragit ned lite på det var det dags att attackera formen. Fick jobba med att rida upp henne i en liiiite högre form och det gick riktigt bra, Ella kändes toppenfin men vare sig hon eller jag orkade så länge ;o)... Nu får det bli till att jobba vidare på hemmaplan, OM skatan är på hugget förstås, maken till pissmärr den här vintern får man leta efter. Men jag tackar ödmjukast för varenda bra ridpass vi får :o)
Att övervinna sig själv
Jag sitter här och försöker komma på en bra inledning för att berätta om gårdagens upplevelser, men jag kommer liksom inte riktigt igång. Hela förmiddagen var jag ärligt talat supernervös men någonstans innan det var dags att gå ut och putsa på Ella bestämde jag mig för att sluta upp med det, vad sjutton skulle det tjäna till? Så jag slutade helt sonika att vara nervös... Självklart var det inte så lätt men världens bästa Stina kom och skulle hjälpa mig göra Ella fin och att ha henne där hjälpte mig att tänka på annat och det var väldigt skönt. Som om inte det var tillräckligt putsade upp Ella så hon var finare än någonsin!! Finare knoppar har jag nog aldrig skådat!! TUUUUUSEN TACK FÖR HJÄLPEN STINA!!!!!!
Vi blev klara för avfärd och då var det ingen återvändo längre, det var dags att ta tjuren vid hornen och utmana mig själv. Att rida för 75 personer är inte direkt höjden av lycka för en annan men det var ändå vad som stod på agendan. När vi kom till Billdal blev jag ju såklart lite nervös igen av hela grejen, jösses vad stor deras anläggning har blivit! Dom har byggt ett nytt helt ljuvligt ridhus i direkt anslutning till det stora och i det skulle vi rida fram. Här var det fullt ös!! Hopphästar som hoppade, dressyrhästar som red fint, en skäckponny som red cavaletti och en annan ponny som övade gymkhana-galopp - herregud!! Jag trodde Ella skulle freaka ur fullständigt men finaste Ella bara tuffade på -"lita på mig matte, jag ställer upp för dig idag" var det hon sa... Och som hon ställde upp!! Inga dumheter, bjöd på rätt bra och var allmänt cool. När jag väl var där och såg läktaren med alla människor coolade jag ner, insåg att det blir vad det blir och det finns inget jag kan göra åt det så jag var inte ett smack nervös hur konstigt det än låter. Hade några missar i kommunikationen men vad gör det, hon ställde upp och uppförde sig och det räcker för mig! Hade jag ridit lite bättre hade vi kanske inte haft dom missarna?! Å andra sidan blev vi väldigt trötta i slutet, vi kom inte igång förrän nästan 20 min efter vår utsatta tid så det blev lite för lång framridning men, men det gick ju ändå. Jag övervann mina egna spöken, Eric var trevlig och han tyckte Ella var fin, publiken kastade inga ruttna grönsaker på oss så jag kan ju inte annat än att vara nöjd ;o)
Ett mer utförligt inlägg ang själva clinicen kommer!
Platt fall?!
1. inte brallar/bockar/stegrar eller beter sig med annan bronco-tjur-aktobatik och får av mig pga spändhet över hela grejen
2. Bjuder i alla gångarter och är sådär käck som bara hon kan :o)
Kan vi uppnå detta är jag mer än nöjd och rent av rätt stolt oavsett hur det går. Jag har någonstans resignerat över hela grejen och landat i följande slutsats - det blir vad det blir, jag kommer inte kunna påverka det här och nu ändå så varför nojja? I huvudet kan jag stundtals bli rätt nervös men än så länge har det inte kommit i magen, förhoppningsvis håller det sig så och jag är ett under av "COOL" på plats... Hahaha, ja drömma går ju! Men ni kan väl hålla tummarna för oss, att Ella uppför sig, att jag inte behöver tugga grus och att vi faktiskt uppnår vår målsättning enligt punkerna här ovan?!
Pliiiiiis?!
Espri 30 bast
Artikeln i sin helhet kan man läsa här:
http://www.eurodressage.com/equestrian/2011/02/10/hanoverian-sire-espri-celebrates-30th-birthday
Snacka om kovändning!
Det är inte utan att man känner sig lite lurad, efter en vecka av barmark, fågelkvitter och vårkänslor så vaknar man till ett snötäckt vinterlandskap igen! Vad hände?? Igår stod jag ute och lekte skrittmaskin i paddocken med Ella (var så matt att jag inte orkade gå med henne) och tackade min lyckliga stjärna att paddocken snart var helt användbar igen, men nähä då - tji fick jag! Tydligen hade vintern tänkt hänga kvar ett tag till, misstänker att den kommer kämpa sig kvar över GHS så vi får kämpa extra mycket med skottningen i år igen.. Inte så mycket att göra, blev mest snopen när jag vaknade. Däremot känns det extra bra att vi faktiskt har fått uppgraderat bilparken med Subban, nu kanske jag kan komma hem till min tränare trots snön som ligger :o).
Vad som däremot är POSITIVT med dagen är att jag kan äta igen och framförallt VILL äta igen!! Albin och Gustaf är också bättre så det verkar som att magsjukan lämnat Casa Ljungqvist, halleluja! Är lite sur dock, för den enda behållningen man får av magsjuka är att man iaf tappar några kilon, -2 var min vinst... Kunde det inte varit 4 när jag ändå kämpat och varit så jäkla dålig...?! ;o)
Det är officiellt -
Ibland behövs det inte mycket för att glädja
Magsjuka...
ENDA fördelen med dagen är att jag inte klarar annat än sängläge så jag ligger här med datorn och försöker lära mig redigera bilder... Man får vara glad för det lilla...
Härlig helg!
På söndagen blev det stall, rastning av både Ella och Melsan. Var första ridpasset på M sedan vi drog vargtänderna och det blev lite brall men inget allvarligt, tack och lov är hon rätt enkel när hon sprallar till det (jag har nog dessutom blivit härdad av Ellas blessyrer) så det var lätt avhjälpt. Vi gick ut med både Monki och Hottie vilket var spännade värre för lillskiten och dessutom red vi på ett ställe hon aldrig gått vilket resulterade i lite bockningar när vi skulle trava och det flög väl ut något bakben på nåt ställe också... Hihi, men jäklar vilken trav hon har!! Ska bli mycket spännande att få komma igång ordentligt med henne!
Väl hemma hann jag även dra igång renoveringen av Albins sovrum, rev ut dom 3 inbyggda urfula garderoberna och plockade bort alla golvlister. Så vansinnigt skönt för jag har velat göra det i flera veckor nu!! Så nu är det bara att köra igång med väggarna - tjihoo!!
Bröllopspresent?
PUSS HJÄRTAT, ÄLSKAR DIG OCKSÅ!!
ALBIN
Lättast är nog om jag fortsätter berätta om Albins framsteg som tidigare, genom bilder...
Att Albin håller på att utvecklas till en riktig liten flörtis har väl knappast undgått någon som kommer i hans väg, fortsätter han på detta sättet kommer vi ha ett pärlband av tjejer rännandes på gården när han får den åldern... ;o)
Moster och Tyko har varit och hälsat på, Albin tycker jättemycket om Tyko och håller på att lära sig uttala hans namn, låter ju vansinnigt gulligt och det är snart nästan rätt...
Senaste lärdomen är att ta i hand och säga "goddag, goddag", börjar man med det får man allt hålla på en stund. Men det är riktigt kul, vill ju att han ska vara väluppfostrad och artig ;o)
En av hans mindre charmiga färdigheter är att han har börjat slänga sig överallt, grabbigt till max... Eller nåt?!
Så här kreativt hjälper Albin pappa när det är dags att sätta upp golvlisterna i hans nya fina lekrum....
... och så här kreativ är hans pappa ;o)...
Det ska tydligen börjas i tid, Albin länsar morsans plånbok!!
Ridpasset!
Då var det dags att börja trimma inför LÖRDAGEN och se om det ens går att få någorlunda släng på hästapållen. Som ni sett gick ju stövlarna på (tack, tack) så det var ju bara att rida på. Misstänkte att prestationsångesten skulle sätta in med en gång och mycket riktigt - det gjorde den! I början av ridpasset var det rätt bedrövligt faktiskt, fick inte ordning på något! Ella kändes stoig och ville inte riktigt gå fram, högerbogen tycktes leva ett eget liv och hade ingen ambition att låta sig ramas in osv osv. Jag försökte verkligen lägga alla tankar på LÖRDAGEN åt sidan och bara rida... När vi kom till galoppen var det inte alls kul, hon kändes lite som i höstas - klämmig, sur och ville inte alls gå fram. Först blev jag orolig att hon fått tillbaka förskjutningen i länden och satt fast igen men sedan började jag undra om hon inte bara körde med mig så jag tuffade till mig - och mycket riktigt gick det att ta sig igenom! Efter det blev hon kanonfin. Hade bästa galoppen hittills och det var så roligt att jag inte ville sluta rida!! Högerbogen höll sig på plats, hon var rakriktad och påverkbar, dansade runt i samling på 8-meters volter och det var ganska nice måste jag säga ;o) Bästaste Ellan!! Passade på att jobba igenom galoppen ordentligt i och med att hon var så fin så får det bli mer fokus på traven imorgon istället. Kämpade som f-n med att faktiskt vara konsekvent och fokuserad och tycker nog jag lyckades rätt bra...
Mitt största problem däremot är att jag inte sitter tillräckligt bra, är så vansinnigt svag i bålen - det hinner jag inte åtgärda innan LÖRDAGEN. Känns lite kymigt, är ju tok-pisamt att sitta där som en hösäck inför alla dessa människor och skumpa runt med en tränare som är most likely är på mig om att jag ska sträcka på mig - och jag kanske inte kommer fixa det, är ju Quasimodos okända lillasyster! Men, nu ska jag inte hänga upp mig på det - positivt tänk här nu Jennie!! Ny dag imorgon och det blir ridhuset igen...
Förberedelser...
Check!
Steg 2: Få av sig ridstövlarna!!
Det gick det också, tack och lov!! Nu ska jag bara ta mig samman såpass att jag RIDER med dom också... ;o)
Vatten över huvudet????
På lördag ska vi ha kick off med skandinavium, i år blir det en dressyrinriktad clinic med ingen mindre än Eric Lette och jag ser verkligen fram emot detta. Dressyrclinics med såpass kompetenta dressyrprofiler växer ju inte på träd och denna är dessutom serverad på en silverbricka som tack för hjälpen på förra tävlingen! Nu är det så tyyyypsikt att jag och Gustaf har redan planerat in denna dag då vi firar 3-årig förlovningsdag (vi firar ju den mer än bröllopsdag då vi gifte oss på min födelsedag). I vanlig ordning började jag klura och planera för att få ihop dagen så man hinner båda grejerna (såklart *s) och jag fick till det - tjohoo!! När jag nöjd och glad precis landat i vetskapen av att jag ska se en intressant clinic får jag TELEFONSAMTALET.... Det var från Kristina som är projektledare för GHS tävlingarna och hon ville stämma av ang clinicen, samt bolla en idé hon hade med mig. Hon hade funderat över att oftast när man går på clinics är det massa superfina ekipage på hög nivå som dansar runt i diverse avancerade rörelser, sällan något som man själv som vanlig gräsrotsryttare kan gå hem och anamma. Så hon hade tänkt (och stämt av med Eric) att det kunde vara kul om man istället tog ryttare som man kan relatera till "på lite varierad nivå", och "- visst hade det varit kul om man kan plocka dessa ryttare i funktionärsleden?!" En jättekul idé tyckte jag för jag håller helt och fullt med om vad hon säger, men när hon frågade om jag kunde tänka mig rida för Eric inför ca 100 pers kom jag lite ur balans faktiskt...!!!! 4 ryttare ska rida, varav en ponny och jag vet inte hur det hände men jag tackade nog JA.. Jag med min prestationsångest?!?! Men samtidigt kände jag att en chans att rida för en av världens mest erfarna dressyrdomare som bland annat dömde EM-finalen i Windsor kommer ju inte trilla över en sådär jätteofta... Dessutom är det ju ett PERFEKT tillfälle att ÖVA på att hantera min prestationsångest samt FOKUSERA och FÖRBEREDA. Såklart fick jag ringa min ordinarie tränare och fråga om jag skulle göra bort mig fullständigt eller om det var en sak som man faktiskt kunde ställa upp på?!
Ni som läser här och känner mig tränare vet ju att hon är brutalt ärlig (men snäll och rättvis) och hennes första kommentar var att "-Ja men då får du ju se till att få på dig ridstövlarna iaf!!" Hahaha, hon är bara bäst!! Sedan pratade vi en stund om hela grejen och i och med att det är en intern grej för funktionärerna så why not. Hon var idel ädel positiv över Eric och tyckte att det kunde vara en jättekul grej och jag får säkert med mig massa nyttiga tips - "MEN du får ju skärpa till dig lite som vi pratade om sist och fixa till Ella, vita lindor får hon ju ha på sig plus lite tävlingsfin". Du har ju en jättefin häst så det kommer inte vara några konstigheter. Sedan får du ju komma hit och trimma lite mer i veckan såklart"!
Så jag ska rida idag och imorgon och lämna slutgiltigt besked till K imorgon kväll... Ooooooiiiiii!!!! Spännande!!!!
En presentation av Eric Lette känns nästan överflödig. Vi känner alla till hans meriter och betydelse för dressyrsporten. Eric är A-tränare dressyr, A-domare med internationella uppdrag, domarutbildare, mentor och coach för ett flertal framgångsrika dressyrryttare etc. Eric har ett gediget förflutet inom dressyrsporten. Förutom att han själv utbildat och tävlat ett antal hästar till svår klass, har han under många år verkat som internationell domare vid flera stora mästerskap, som OS och VM. Han har bl a dömt 3 OS. Numera verkar Eric Lette som tränare mer på hemmaplan och har på många sätt engagerat sig för att förbättra svensk dressyrsport.Bland annat har han regelbundet träningar för landslagsryttare samt håller träningar i Uppsalatrakten. Knivstaortens Ryttarklubb har med Erics hjälp vunnit lag-SM i dressyr 2 år i rad.
Träningsrapport och prillig Trollunge
Då var det dags att avlägga träningsrapport från onsdagens pass. Har inte haft vare sig tid eller tillgång till datorn (Albin har lagt beslag på den det sista *s) men NU är det dags. Var galet stressad innan jag kom iväg för jag hade ett möte som aldrig tycktes ta slut! Det drog över 1 timma mot utsatt tid och vad jag tycker om sådana ointelligenta agendor ska vi inte ta här och nu, men det är för mig ett mysterium hur man kan missa så fundamentalt med tiden…
Stressade alltså hem (i vanlig ordning), mamma var hemma med Albin så jag fick slänga i mig mat, pussa på sonen och byta om på ca 25 min och då hade jag dryga 10 att göra iordning Ella… Det är verkligen inte roligt att behöva stressa så inför träning, vill hellre kunna linda på färgmatchande lindor och byta schabrak men som småbarnsförälder tycks sådana aktiviteter vara en lyx, vi får helt enkelt nöja oss med hoppskydd på frambenen och ett förhoppningsvis någorlunda rent schabrak som i bästa fall inte mismatchar vad jag slängt på mig i klädväg. Min tränare är van vid det här laget, denna gång var hon mest tacksam att jag inte kom i mina vinterridskor utan faktiskt hade fått på mig åtminstone shortchaps… ;o). Kommer iaf fram så jag hinner skritta fram Ella i 10 min innan min träning börjar (alltid något) men jag är ju speedad som en duracellkanin och Ella är brunst-grinig = nice kombo!! Sedan var det mer hästar i tränarens ridhus än jag sett där någonsin, 4 utöver mig som tränade och den som skrittade av från träningen innan. Det som skojar till det lite extra är att när man rider för min tränareAtt första halvan av träningen var fullständigt bedrövlig behöver jag kanske knappt nämna? Ella tjurade, tjafsade och ville INTE gå fram ordentligt. Jag rattade med tyglarna och vobblade runt med skänklarna och var heeeelt utan fokus, ramlade mest in i olika rörselser och övningar… Rätt pinsamt när man tänker på det så här i efterhand… Efter halva passet började vi iaf få ordning på saker och ting, fick ta en dust med Ella och sedan skärpte hon till sig med fasonserna, jag landade och började fokusera istället vilket i sin tur gör att jag rider bättre, följaktligen blir Ella mer samarbetsvillig. Sista kvarten av lektionen blev till och med riktigt bra, Ella var mjuk som smör och kan ni tänka er - om man FÖRBEREDER sig inför rörelser så blir dom MYCKET BÄTTRE!!!
- "Nähä"?! ;o)
På eftersnacket fick jag lite bannor av min tränare att jag får rycka upp mig och koncentrera mig plus vara mer konsekvent och förbereda så jag inte ips vips får för mig att jag ska göra något och inte ge Ella en chans att utföra momentet korrekt… Japp, håller helt med! Ni har säkert läst det här förut, även om jag är en bedrövlig dressyrryttare så är jag iaf mycket medveten om mina brister till varför ;o). Men skämt åsido, det ÄR fruktansvärt frustrerande och jag vet att jag kan bättre. Är bara att ta sig i kragen och bli en ambitiös dressyrryttare iaf, kompetent är kanske att ta i ;o)
Igår fick Ella ta en lugn promenad för hon var bra trött efter träningen och jag är förkyld, fick även promenerat en tur med Trollet som var helt tossig i blåsten. Fick gå en lite längre sträcka än planerat men till slut sansade hon sig så vi kunde vända hemåt igen, det är verkligen inte lätt att vara liten...
Melsan i sin gula "fina" grimma på väg hem, något lugnare äntligen ;o)
Första krigsskadan avklarad
ABSOLUT inget allvarligt men de berömda "VEM-HAR-GJORT-MITT-BARN-NÅGOT-känslorna" satte snabbt in och personalen fick redovisa vad som hänt! (Stackarna, det kan verkligen inte vara lätt med alla upprörda föräldrar...) Såklart "sköt jag inte budbäraren" utan frågade sakligt om dom sett när det hände - det hade dom inte... (vilket får mig att fundera på hur mycket koll dom har... men nu ska jag inte vara sån)... Han var ensam i ena rummet när det hände och lekte med en bil, teorin är att han rivit sig på bilen för han har inte långa naglar (ömma modern klippte nämligen dom i måndags) och det fanns inga andra barn i närheten... Jaja, det är inget att säga om det men det var inte roligt att mötas av en sargad son! Nu är iaf första krigsskadan avklarad och den ömma modern klarade ju av det också (enligt sig själv iaf)... Nu hoppas vi att inget värre händer framöver, detta räcker för mig ;o)
Göteborg Horse Show
Det är med dubbla känslor jag går in i årets tävlingar, självklart ska det bli vansinnigt roligt (som alltid) MEN jag har bestämt mig för att i år är sista året med stalletgänget så det känns vemodigt och väldigt tråkigt. Orsaken är att det är så himla många dagar, 11 dagar och tidigare har jag inte haft några som helst problem med att ta en vecka semester från ordinarie jobbet för att köra GHS men nu med Albin i mitt liv har man fått lite andra prioriteringar och den veckan innebär en vecka mindre med honom... PLUS att nu när jag bara jobbar 75% innebär ju det också att jag endast får 75% semester av vad jag brukar vilket gör att dom dagarna jag faktiskt har kvar blir väääääldigt värdefulla! Var sak har sin tid helt enkelt, stallgruppen på tävlingarna är helt sjukt roligt att vara med i och jag rekommenderar den varmt, tjejerna är toppen och jobbet är urkul - men den tiden är för denna gång snart över... Som ni förstår är det ett tråkigt beslut, men för en mycket bra anledning. Hur man än vrider och vänder på det så kommer Albin alltid att gå först!
Men, men det är inget att hänga läpp för nu. Jag har iaf tänkt försöka blogga så mycket jag bara kan under tävlingarna så jag får med allt jag vill, tänk om 25 år när jag plockar fram bloggen och går tillbaka - visst hade det varit härligt om man kan återuppleva tävlingen 2011?? För att riktigt komma i stämning följer ett urval bider från förra årets tävlingar:
Blommor, blommor, blommor - visst är det Skandinavium?!
Anky i en piruett
Ninja showar lite för oss... ;o)
Team Cornelissen - VÄRLDENS TREVLIGASTE dressyrteam!!
Inte bara hästar hyses in i boxarna, här tar sig Honza Bláha Jr en liten tupplur *s
Busy, busy, busy…
Det rullar verkligen på kan man säga! Inser såklart att det kommer bli tajt med Albin, hästar, gård, hus & hem men det ska banne mig gå! Nu på vinterhalvåret går en hel del tid åt "diverse strösaker" såsom skotta, salta, sanda, mocka hagar, dra om hagar osv. Urtråkiga saker som tar sin tid men så är det när man envisas med att ha en egen gård ;o). Nu ska jag inte gnälla men det ÄR jäkligt tråkigt att ödsla tid på sådant. Det blir en ond cirkel för man blir stressad av det då det tar tid från hästarna men det är inget man kan strunta i heller… Ni kan ju tänka er själva hur stressen bunkrar i det läget. Man kan säga att stress är för mig vad Ove är för Solsidan - en enveten jäkel man hela tiden vill ska försvinna… ;o) Lägger ju såklart mycket hellre den tiden på hästarna! Jaja, det ska onekligen bli vääääldigt skönt med VÅR så dagarna känns lite längre och man hinner med mer aktiviteter (är ju av den åsikten att man vinner mer tid när det är ljusare ute *hihi*)…
Ella fick finna sig i att bli lastad 21:11 för att åka till ridhuset och tömköras, hon var lite förbryllad över den sena timmen men verkade tycka det var rätt mysigt ändå. Vi var föga förvånande helt ensamma i ridhuset och det ekade högt när jag pratade med henne. Först verkade hon lite spänd över ekot men sedan listade hon nog ut varifrån det kom och lugnade ner sig. Fick till ett rätt bra tömkörningspass efter en bedrövlig helg med allldeles för lite hästmotion (japp, matte HAR dåligt samvete att jag var så bakis på söndagen…) Ibland blir det inte som man tänkt sig. Kände mig ändå nöjd med att hon blev riktigt rastad denna kväll och med att det är träning idag (läs ons).
Trollet har vilat efter sitt tandläkarbesök men nu är det dags att damma av henne igen vilket ska bli jättekul. Nu tror och hoppas jag att vi ÄNTLIGEN ska komma till arbetsro med henne, det är liksom dags jag tycker, vi har väntat länge nog! Kan jag bara hitta en sadel till prinsessan så ska det allt bli ordning på torpet...
Fille lilla stackaren är jättekass i magen, det bara rinner ur honom :o(. Fick skicka maken via Åby igår (väldigt smidigt med en make som jobbar i Mölndal ska jag erkänna) för att köpa Pro-Paste så nu hoppas jag att det hjälper prinsen komma i form. Som grädde på moset har Jack kommit in i en period när han är ganska störig (läs hingstig och mopsar sig mot Fille) så stackars Fille tycker att han är GANSKA så jobbig just nu… Funderar på om vi ska dela av boxen till 2 istället eller om det är lika bra att köra igång vårt byggprojekt med 2 uteboxar i vagnsliden… Hahaha, inser ju att jag är heeeeelt hopplös med att hitta på nya projekt ;o)
